4 November – Spionnästets förödmjukade fall

I Guds, den allena Skaparens, namn

Jag gratulerar den som läser detta inlägg för den fjärde november i modern iransk historia, och önskar skriva lite smått om den heroiska incidenten.

Amerikas spion näste faller

Den fjärde november 1979, eller den trettonde aban 1358 enligt iransk tideräkning, tog sig en gigantisk massa av muslimska studenter i den iranska huvudstaden Teheran till Taleqanigatan där Amerikas dåvarande ambassad befann sig och bröt sig in för att därmed ta samtliga ur personalen till gisslan.

Efter gisslantagandet befriades de icke-amerikaner som hade befunnit sig pÃ¥ omrÃ¥det och enbart omkring 50 personer hölls kvar i fÃ¥ngenskap av de muslimska studenterna. Draget var nÃ¥got civilt frÃ¥n alla aspekter och hade ingenting med den iranska myndigheten att göra. Däremot godkände revolutionens grundare, Imam Ruhollah Khomeini, det modiga steget och uttryckte sig om den politiska nödvändigheten att bekämpa den stora djävulen som dÃ¥ var riktat mot USA som officiellt anses vara den elementära källan  till den ”globala arrogansen”.

Det att finna en lösning till det oväntade gisslandramat och kunna befria samtliga amerikanska gisslan förvandlades till en oumbärlig karriärsdödlig mardröm för den dÃ¥varande amerikanska presidenten Jimmy Carter. President Carter garanterade ambassadpersonalens säkerhet pÃ¥ nationell television i USA till det amerikanska folket och uppträdde som om han hade full kontroll över händelsen, men trots hans mÃ¥ngfaldiga och envisa försök med hot om ekonomiska sanktioner och andra alternativa metoder, där bl a. det misslyckade fiaskot ”Operation Eagle Claw” uträttades, släpptes inte en enda ur gisslan förrän han förlorade sitt presidentskap till Ronald Reagan Ã¥r 1980.

Spionnästet, eller den amerikanska ambassaden som det löd officiellt, var ”ockuperat” av de iranska studenterna ända upp till 444 dagar och gällande behandlingen finns det olika uppfattningar och Ã¥sikter bland de olika amerikanska fd. fÃ¥ngarna. Vissa ämnar att avvisa uttrycket ”spionnäste” nonchalant. De menar att allt endast var simpla spekulationer och strategiska komplotter mot det iranska folket av ”mullahregimen” som Väst älskar att kalla det befintliga rÃ¥dande statsstyret i Iran.

Vare sig bevisen under den tiden var tillräckliga eller inte behöver vi verkligen inte gå in på, då vissa grupper i sin idioti är fullt kapabla till att totalt ignorera och avvisa tydliga bevismaterial om och om igen, och ytterligare om och om igen i en ond ändlös cykel av okunnighet och ignorans.

I och med gisslandramat med spionnästet reagerade den amerikanska befolkningen våldsamt mot amerikanska iranier. Där förekom många fall av brutala misshandel, förfärliga dödshot och andra obehagliga påföljder. Frågan är inte ifall ambassaden verkligen var ett spionnäste eller inte, då Amerikas sjaskiga komplottmakeri mot världens nationer fick Algeravtalet att uppstå, utan den egentliga frågan är ifall gisslandramat verkligen var värt det med tanke på den långa tillföljdsprocessen som visat upp sig i och med dessa trettio år. I och med de mångåriga problemen mellan USA och Iran har mycket varit positivt medan andra ting har varit negativa men reflekterar man kring de väsentliga punkterna finner man nog sin insikt i den positiva sektionen gällande resultatet.

Den raka slutsatsen med ”nedmonterandet” av det amerikanska spionnästet är hur Iran, pga behovet att uppfostra sig själv helt pÃ¥ egna ben, lyckades upptäcka en kort genväg till total självständighet frÃ¥n sina fiender, fastän vissa utav oren okunnighet menar att Iran mer eller mindre är eller har varit beroende av Ryssland mm. Iran har även bevisat sin hastiga utveckling inom intellektuella, religiösa, militära, sociala och vetenskapliga affärer bÃ¥de inrikes och internationellt, och även bra idéer pÃ¥ den snara framtidens ekonomi.  OcksÃ¥ har landet i enlighet med sin tämligen neutrala stÃ¥ndpunkt gällande shi’i-sunni frÃ¥gan och sitt ständiga krav pÃ¥ ett enat islamiskt stÃ¥nd agerat, och mer eller mindre godkänts politiskt av de globala muslimerna, som moder-representanten till Islams röst i dagsläget.

Medan vi grubblar över ifall man bör be med ihopböjda eller raka armar, grubblar de icke-troende (kuffar) över hur de skall skära av oss dessa armar!1

Avinstallerandet av det amerikanska spionnästet var något oerhört positivt, men nu är det dags för en ny hycklare att tvingas lämna muslimernas enda friska nation och bekämpas på alla möjliga vis, nämligen den antikt och historiskt ständigt ill-viljande England, landet vars lilla grupp av pilgrimer lyckades åstadkomma något så sataniskt som USA.

 England som vi känner den efter anglosaxarnas invasion, vars historia inte är känd för så mycket mer än de ständigt blodiga invasionerna och ockupationerna och deras globala kännetecken som kolonisatörer visar sig stämma fullt ut, har också avslöjats ha händerna smorda i oskyldig blod. Deras sluga manipulation och försök till förödmjukande av den iranska nationen borde kosta de deras rätt till existens på iransk mark.

Så till samtliga liktänkande syskon sänder jag mina gratulationer till denna vackra dag, även om jag är tre dagar försenad pga mitt jobb, och jag önskar USraels samtliga vakna och aktiva motståndare en medveten tid i detta liv.

 

 

 

 1. Imam Khomeini om behovet av enighet hos det muslimska samfundet.