Seende » Islamiska republiken

Återkomsten nära eller ej?

Seende — Sun, 01 May 2011 21:50:52 +0000

I Guds namn

Återkomsten är nära – En kontroversiell dokumentär
För inte så länge sedan dök det upp en tämligen kort iransk dokumentär som tolkade upp till tusen år gamla profetior om den väntade frälsaren Imam Mahdi(AJ)1 och hans fascinerande skara av lojala anhängare. Filmen kopplade nyckelpersoner i den väntade frälsarens skara av anhängare till stora personligheter i dagens politiska sfär, och den hittades genast undertextad på åtminstone engelska. Den blev stor på kort tid. Muslimer, och i synnerhet shi’iter gav den mycket uppmärksamhet och västerländska medier förklarade dokumentären som de iranska ledarnas domedagspropaganda. Den är ungefär 28 minuter lång och visar en man och en kvinna tala om återberättelser ur diverse islamiska historieböcker skrivna av såväl shi’iter som sunniter om tecknena för den väntades återkomst.

Dokumentären analyserar vanliga frågor beträffande tajmingen för den väntade frälsaren Imam Mahdis(AJ) återkomst från sin ockultation. Vidare analyseras återberättelser (ahadith) och hur de är sammanlänkade med dagens händelser i Mellanöstern, med fokus på vilken roll den Islamiska Republiken av Iran ska komma att spela vid den tolfte Imamens återkomst.

I den nämner de några nyckelpersoner i den väntade frälsaren Imam Mahdis(AJ) närhet och påstår de vara befintliga politiska ledare i Mellanöstern.

Nämnda anhängare:
Seyyed Khorasani – Ska vara ledaren till ett styre över Khorasan provinsen innan Imam Mahdis(AJ) återkomst, och ett av hans kännetecken är födelsemärket på hans högra hand. Han påstås vara den befintliga ledaren till den Islamiska Republiken av Iran Imam Seyyed Ali Khamenei, som är en azeri iranier som föddes i Khorasan provinsen och har haft en icke-funktionell höger hand sedan utlösningen av en bomb som en oppositionsgrupp hade planterat nära honom under ett av hans tal.

Shu’aib ibn Saleh – Ska vara en högt rankad befälhavare av något slag som lyder under Seyyed Khorasanis ledarskap och ska påbörja sin kamp 72 månader innan den väntade Imam Mahdis(AJ) återkomst. Shu’aib ska vara den som besegrar judarna i Jerusalem (Beit al-Moqaddas). Därefter ska han och ledaren Seyyed Khorasani lyda under den väntade frälsarens direkta ledarskap. Han påstods vara Irans befintliga president, Mahmoud Ahmadinejad som har varit president i 6 år och har 2 år kvar för att sedan stiga åt sidan.

Seyyed al-Hassan al-Yamani – Ska vara befälhavaren till en annan mäktig styrka och allierad med Seyyed Khorasani. Han härstammar från Yemen och ska vara en mäktig motståndare till den onde Sufyani och hans lackejer. Han påstås vara den befintliga generalsekreteraren till den libanesiska motståndsrörelsen Hizbollah. Generalsekreteraren Seyyed Hassan Nasrullah är libanes men ska ha sina rötter från Yemens shi’iter.

Nämnda fiender:
Sufyani – Ska vara befälhavaren till onda makter som erövrar Saudiarabien för att sedan angripa resterande nationer i Mellanöstern, särskilt Palestina. En direkt fiende till Shu’aib ibn Saleh, Seyyed Khorasani och Seyyed al-Hassan al-Yamani. Han påstås vara Jordaniens kung Malik Abdallah.

Dajjal – Ska vara tidernas största beprövning från Gud. Den stora bedragaren som ska ha funnits hela tiden från Profetens(S) tid till idag. Han påstås vara frimurarsystemet.

Arabiens Abdallah – Ska vara den sista kungen till abbassidernas era (Bani Abbas) och efter hans död ska återkomsten hända utan tvekan. Abdallah ska vara ledare över Hejaz (dagens Saudiarabien). Han ska enligt en källa även ha ärvt sin makt från sin bror vars namn ska vara ett djurs. Efter hans död skall det bestå kortvariga småregimer i Arabien och slutligen en folkligt förvirrad revolution och Imam Mahdi(AJ) ska ta över makten. Arabiens Abdallah påstås vara Saudiarabiens nuvarande kung Abdallah.

Aktion och re-aktion
En kort tid efter publicerandet av den kontroversiella dokumentären besvarades de av det Qom-baserade Institutet för Religiösa Studier (Hawza Ilmiyyah). Institutet för Religiösa Studier anordnade ett seminarie lett av Mahdaviskolan Markaze Takhassosiye Mahdaviyyat som har etablerat ett väldigt lyckat studiecenter under det senaste årtiondet. De besvarade samtliga påståenden och analyserade påståendena djupare och med mer intensiv fokus på de använda källornas autenticitet och pålitlighet. I seminariet avsades lärda från den kontroversiella dokumentären som påstods vara något frikyrkligt och av en okänd och oerkänd organisation. De uppmanade skaparna bakom dokumentären även att uppge den eller de lärda som var bakom de för att sedan inleda en direktsänd debatt på iransk television mellan de båda sidorna.

Vid tidigare skede uppmanade ledaren muslimerna att analysera och se återkomsten i dess helhet istället för att försöka bekräfta tecknen besannas. Han sade vidare att det absolut bästa vore att bygga upp sig själva och större styrkor av trogna soldater till Imam Mahdis(AJ) sak, och absolut bäst vore ifall det skulle styras av Institutet för Religiösa Studier. Ledaren har också uppmanat muslimerna att inte påstå grundlösa saker och inte förlita sig på oautentiska källor.

Kort om Mahdaviskolan
Mahdaviskolan grundades av Ayatollah Qeraati med ledaren till den Islamiska Republiken Imam Seyyed Ali Khameneis samtycke år 2000 och må Gud vara nöjd över de båda. Några av centrets storslagna medansvariga såsom Rahim Safawi och Firouz Abadi tillhör den hängivna skaran som deltog i det åtta åriga kriget fullt ut. Vissa andra har varit krigsfångar, i synnerhet den avlidne Abu Turabi som var det i alla åtta år. Både stora såsom den avlidna Irani har bidragit till skolans utveckling, och intellektuella muslimer som den islamisitiska aktivisten Dr Abbas Sheybani som var aktiv både före den folkliga revolutionen och efter etablerandet av den Islamiska Republiken.

Markaze Takhassosiye Mahdaviyyat är oberoende och icke-statlig som organisation på det sättet att de aldrig mottagit eller bett om något som helst statligt bidrag, men de lyder hängivet under ledaren Imam Khamenei. Hittills har de även lyckats etablera centrer i Irans flesta provinser, där de har upprätthållit mångfaldiga utlärnings- och forskningsprogram. De har upprättat både korta elementära kurser och långa fulländade. De har tryckt ut över 80 böcker om Mahdavismen, varav vissa av böckerna har belönats med årets bok i såväl landet som Institutet för Religiösa Studier. De har även omkring 13 välmötta sajter och försöker bidra till hela världen med över 200 000 studenter i Iran. De publicerar två magasiner och har hittills lancerat ett program på iransk television som fortfarande håller igång. De har även upprättat diverse utländska kurser och projekt för vilka den stora kämpen och generalsekreteraren till Hizbollah Seyyed Hassan Nasrollah har officiellt tackat de.

Seminariet
Seminariet bestod utav fyra personer framför kameran och bakom mikrofonen:
Mohammad Reza Nassouri – En ung religionsstudent som var värd och talesman.
Ayatollah Tabassi – Den storlärde Ayatollah Tabassi var seminariets huvudperson. Han har skrivit flertalet böcker om ämnet Mahdavism och andra ämnen likaså och han är en stor lärd i Institutet för Religiösa Studier. Han behandlade utsagorna om personligheterna Shu’aib ibn Saleh och Seyyed Khorasani och den historiska tolkningen om de. Han analyserade även böckerna som nämnt de och tog upp deras autenticitet och ställning bland den tidens muslimska lärda.

Dr Jawad Ja’fari – Förutom att vara djupt engagerad i Institutet för Religiösa Studier under Ayatollah Tabassi är han även bland annat berömd som forskningsbiträde till studieprojektet den ljusa framtiden (Ayandeye Roshan). Han behandlade citeringar från Irans befintliga ledare och påståenden om den Islamiska Republikens grundare.

Dr Saber Ja’fari – Direktör till det iranska magasinet Aman och berömd för att ha behandlat det med liknelser och sammanlänkning av profetiornas personligheter med dagens. Han medverkade mer för att tala om anledningen bakom Institutet för Religiösa Studiers beslut att besvara den kontroversiella dokumentären. Han tog också upp Irans moderna historia i sammanlänkning av stora personer till de i profetiorna.

1. Gällande Shu’aib ibn Saleh och hans autenticitet
Ayatollah Tabassi: Det finns kanske omkring 17 återberättelser och flest återberättelser kommer från ordinära oauktoriserade personer (’ammah) och oftast från sunniten Nu’aym ibn Hammads bok om sluttiden al-Fitan.

Tre återberättelser kopplas till felfria Imamer:
1. Vår fjärde Imam Ali ibn al-Hossein al-Sajjad(A) som återberättats av en viss Bashir ibn Jazlam som inte har nämnts en enda gång i våra egna analysverk om återberättarna (Ilm al-Rijal). Inte en enda autentisk återberättelse från Imam Sajjad(A) har vi om Shu’aib ibn Saleh.
2. Vår åttonde Imam Ali ibn Musa al-Ridha(A) som återberättats av en Jafar ibn Mohammad ibn Malek om vilken den avlidne återberättelseforskaren (muhaddith) Najashi har sagt ”kana dha’iifan bi’lhadith – Han är svag i återberättelser” och vidare ”kana yadhaq ul-hadith wa dhaqa wa yarwi an il-majail”.
3. Vår sjätte Imam Ja’far ibn Mohammad al-Sadiq(A), om att en person vid namn Shu’aib kommer före den väntade frälsaren Imam Mahdis återkomst men där förekommer ingen som helst beskrivning av honom.

Vi kan alltså säga att det inte finns en enda autentisk återberättelse om Shu’aib i beskrivning. Salami säger ”al-Qissa – berättelsen” gällande Shu’aib i al-Aqd al-Dorrar istället för att säga ”al-Hadith – återberättelsen” vilket tyder på stora skillnader. Det finns omkring 16-17 svaga teorier (Nass) men endast en säker uppfattning vilket är att en viss Shu’aib ibn Saleh ska synas till före återkomsten och det är endast om Shu’aibs grundexistens (Asl). Imam Sajjad(A) återberättelsen påstår att han kommer från Samarkand, men ingen vet ifall det verkligen stämmer eller ifall han kommer från Reyy etc. Men återberättelsen säger ”min Bani Tamim – från Bani Tamim”. Så vi vet att han härstammar från den arabiska stammen Tamims ättlingar, vare sig det gäller hans förfäder eller föräldrar.

2. Är det verkligen korrekt att koppla honom till en befintlig personlighet?
Ayatollah Tabassi: Att uttala sig om att någon möjligtvis skulle kunna vara han är inte fel, men att påstå det vara så med säkerhet är fullkomligt fel.

Mohammad Reza Nassouri: Wahhabiter såsom Nasir al-Ghaffari som har doktorand som slutbetyg… eller en som Ahmad Dhu’l-Katib som påstår mångt och mycket och som kallas för ”al-Natiq bismi Shi’ah – Shi’iternas sanna representant” av medier varje gång de nämner honom. De säger att shi’iter kallar någon för Mahdi under alla sina epoker som sedan visar sig vara bluff, och på så vis nedvärderar de Mahdavismens upphöjda betydelse. Är det inte så?
Ayatollah Tabassi: Man måste skilja säkra tecken från osäkra tecken. Vi väntar på den fördolda Imam Mahdis(AJ) återkomst, och bör inte klänga oss fast på tecknena, särskilt när det kommer till osäkra tecken.

I boken Gheibat Nu’mani återberättas det från Imam Jawad(A) att han frågas huruvida det är möjligt att Imamen anländer utan att Sufyani har kommit, till vilket han svarar jakande. Några påverkande faktorer skulle kunna orsaka det. Då frågas han vidare att om det i så fall skulle kunna hända att Imam Mahdi(AJ) inte kommer alls på grund av påverkande faktorer till vilket han svarar nekande. Det finns Mi’ad som är fullt säkra i information, sedan finns det säkra tecken och sist osäkra tecken. Den Mahdi vi väntar på är en som kommer att rycka ut förtryckets rötter, ingen mindre.

Mohammad Reza Nassouri: Vad kan ni säga om böcker som Ilzam al-Naser, Khutbat al-Bayan, al-Fitan, och deras autenticitet?

Ayatollah Tabassi: Ibn Hammad var cellkamrat till Ahmad ibn Hanbal och dog i fängelse år 228 eller 229 e.H. Som berättat direkt ur al-Dhahabis Siyar a’lam al-Nuhala, vol 10 sida 595. ”Han publicerade sin bok med konstigheter däri” och al-Dhahabi var själv lärjunge till Ibn Taymiyyah och en wahhabi. Den lärde sunniten al-Suyuti nämner al-Dhahabis pålitlighet i Taskirat ul-Khawas i del 24-25 och skriver att sunnismen består av fyra personer varav en är självaste al-Dhahabi och al-Dhahabi i sin tur säger att det inte finns någon autenticitet hos Ibn Hammads al-Fitan. Så vad säger vi Shi’ah då?
‘Allamah Majlisi, som har studerat och samlat otaliga återberättelser om den väntade frälsaren Imam Mahdi(AJ) och skrivit tre hela volymer i sin Bihar al-Anwar om honom, använder inte sig av Ibn Hammads återberättelser en enda gång. Två kedjor använder sig Majlesi av där Ibn Hammad finns med, men aldrig använder han sig av honom som en pålitlig källa eller berättare eller historiker.

Dr Javad Ja’fari: Vi vill ta upp några punkter som vi anser filmen vara riktigt defekt.
1. Filmen påstår att återkomsten skall hända de närmaste åren, så de använder sig av några citat av ledaren till den Islamiska Republiken. Analysera hur de tar ett av hans tal ur sitt sammanhang för att stärka sin sak.

”Jag säger det med full säkerhet att Guds verkliga löfte om en ny islamisk civilisation är på väg” så folk som lyssnar tror då att ledaren menar den fördolda Imam Mahdis(AJ) återkomst. Men det här stycket har tagits ur sitt sammanhang och är i själva verket från ledarens budskap till pilgrimerna till Kaba under pilgrimsfärden till Hajj.

Ledaren säger (Endast på persiska):
Eslam ba bidariye mosalmanan va bazyaftte hoveiyate khish, va ba matrah shodan andisheye tawhidi va ba manteqe edalat va ma’naviyyat doreye tazeyi az shokofa’i va ezzat ro aghaz karde ast. Kasani ke dar gozashteye na chandan dor ayeye yas mikhandan va tajdide hayate ghor’an va eslam va moteqabelan za’f va zaqale tadrijiye an mohajeman ra be cheshm mibinan va ba zabane del tasdir mikonan. Man ba etminane kamel migoyam in hanoz aghaze rah ast, va tahaqqoqe kamele va’deye elahi, ya’ni piroziye haq bar batel va bazsaziye ommate ghor’ani va tamadone novine eslami dar rah ast. ba’d ayeye va’dallah al-ladhina amanu min kum. neshaneye in va’deye takhallof napazir dar avvalin va mohemtarin marhale piroziye enqelabe eslami dar iran va banaye bolandavazeye nezame eslami bod. Ehsase hoveiyyat va tashakhos dar aghalliyathaye mosalman dar bishtare keshvarhaye gharbi hame va hame neshanehaye ashkare pirozi va pishraviye eslam dar hamavar bi ba doshmanan dar in qarn ya’ni qarne 15 hejrist. In hanoz aghaze rah ast. Mellathaye mosalman hanoz gardanhaye doshvari bar sare rah daran. Obor az in gardanha niz joz ba iman o ekhlas, joz ba omid o jahad, joz ba basirat o sabr moyassar nakhahad gasht. Ba ya’s o manfibafi o ba bitafavoti o bihemmati va ba bad gomani be sedq va’deye elahi in rah te’y nakhahad shod.

Gällande profetiorna om Arabiens kung Abdallah:
I sin ‘Adad al-Qawiyyah skrev storebror till ‘Allamah Hilli för ca 700 år sedan ”qad dhahara min al ‘alamat iddatun kathirah mithluh kharabuha it masjid il-kufa wa qatli ahli misr amirahum va zawali mulki bani al-’abbas ‘ala yad rajulin kharaja ‘alayhim min heysa wada mulkuhum va mauti abdallah akhare muluk bani al-’abbas wa kharabe shamat wa madd il-jismi ma yali al-karkh bi baghdad kullu salek fi muddatin yasirah – nu har det samlats många tecken, väggen till kufa moskén har förstörts, egyptierna har dödat sin ledare, bani abbas kungarike har förgjorts, abdallah som är bani abbas sista kung har försvunnit, shamat har förgjorts och bron mellan karkh och baghdad har förstörts. allt under kort tid. det har hänt liknande händelser men aldrig under en så kort händelseförlopp.”
Men 700 år fortskred utan den väntade Imam Mahdis(AJ) återkomst. De har alltid liknat profetiorna med sin tids händelseförlopper men det har aldrig hittills hänt. Det gör inget att tro att det vore möjligt med si och så men att försäkra folk och kalla ledaren för Seyyed Khorasani etc. är fel.

3. Gällande Seyyed Khorasani och hans autenticitet, samt att Seyyed al-Hassan påstås vara samma person?

Ayatollah Tabassi: Vi har omkring 6 eller 7 återberättelser om Seyyed Khorasani. Återberättelser gällande Seyyed Khorasani brukar nå upp till sjätte Imamen(A) och inte efter honom. Jag (Ayatollah Tabassi) har i varje fall inte hittat någon återberättelse gällande honom efter Imam Sadiq(A). Två personligheter som de lärda har kopplat till att vara Seyyed Khorasani är Abu Moslim Khorasani och Rafih ibn Leyf och under den sistnämndas tid kopplade de även hans motståndare Ali ibn Sufyan till att vara den onda Sufyani. De har även kopplat händelserna kring den kommande Imam Mahdis(AJ) återkomst till Holako Khan, Abbasidernas ihopsamling och segern över Iraks Baghdad. De ansåg även Ibn Taoos vara Seyyed Khorasani, vilket även han själv var övertygad om. I sin Kitab al-Iqbal, vol 3 skriver han ”malaem bataeni ana sadiq yata dhan man wujod ar-rajool min ahl al-bayti nubuwwah ba’di zawali mulki bani al-abbas yuhtamal an yakuna isharah ‘ilaynah wa’l-an’am alayna”.
Han beskriver Seyyed Khorasanis egenskaper och attribut och säger sedan att han inte kan tänka sig andra mer passande till att vara Seyyed Khorasani än honom själv. Den avlidne Sadr säger att det är Abu Muslim i ockultationens historia (Tarikhe Gheybat). Enligt vissa återberättelser ska han även vara från Samarkand.

”ya’isha fi saltanatihi farighan min al-a’da thalathin sanah thumma yuthawwidul mulk bi ibnihi sa’id ya’bi makka wa yantadhir dhuhur mahdi had idha waffaq. fa yabqa ibnuhu ba’d wafat abih fi mulki wa sultanah ghariba min arba’in sanah wa huma yarja’an ila al-donya” – Khorasani regerar och erövrar sedan lever han där i 30 år som ledare, sedan överlåter han makten till sin son Said och flyttar till Mecka i väntan på Imam Mahdi(AJ). Han väntar där i 40 år på honom, han dör under sin väntan för att sedan återvända via Imam Mahdis(AJ) åkallelse.”

Kedjemässigt är återberättelserna osäkra och innehållsmässigt är de väldigt tvetydiga och motsägelsefulla.

Mohammad Reza Nassouri: Är herrarna Khorasani och Hassani en och samma?
Ayatollah Tabassi: De har ingen koppling till varandra. Det är två helt skilda personer. En av våra lärjungar som i själva fallet är en av våra lärare har skrivit och publicerat sin bok Tahammole now dar neshanehaye zohor, där han har samlat våra lektioner och föreläsningar och i stycket al-Hassanis uppror nämner han den mest autentiska återberättelsen som återberättas i Ilzam un-Nasib av Khutbat ul-Bayan och i Aqd ad-Durar av Sulami som säger ”taharrok al-Hasani – (och) al-Hasani gör sitt drag” och inget mer. Återberättelserna om al-Hassani är mursal i bästa fall, det vill säga de har okompletta berättarkedjor.
Ibn Taoos återberättar detta från Suleilis bok al-Fitan i sin Malaheme ibn Taoos, men han underrättar precis innan återberättelsen att han narrerar Suleilis al-Fitan och att han inte anser återberättelsen vara autentisk alls. Enligt en återberättelse skall det vara tre flaggor inför Imam Mahdis(AJ) återkomst varav en tillhör al-Hassani. Den mest tillförlitliga återberättelsen vi har om al-Hassani nämns i Usul al-Kafi som nämner x antal händelser, som till exempel att araberna vägrar lyda under sina tyranniska regimer, och att Syrien ruineras etc. etc. så gör al-Hassani sitt drag. Gällande denna återberättelse har den avlidne specialisten i Mahdavism ‘Allamah Majlisi tillkännagivit vara fullt pålitlig. Fastän han var känd som en väldigt strikt person i att godkänna återberättelser och har själv skrivit tre hela volymer om Imam Mahdis återkomst i sin samlingsverk av återberättelser.

Mohammad Reza Nassouri: Hittills har Hashemi Rafsanjani, befälhavaren Safavi, herr Shamkhani påståtts vara Shu’aib ibn Saleh och nu är det president Ahmadinejad. Hur obegripligt det än må låta sägs och sprids grundlösa påståenden såväl som anklagelser fram och tillbaka hela tiden. En gång när Imam Khamenei närvarade hos en samling var det en person som gick fram till honom och böjde sina knän för att pussa hans fötter höll Imam Khamenei tillbaka honom och uppmanade honom att låta bli och tillkännagav att han inte godkänner sådan uppförande, och mannen tryckte sig fram i all envishet sägandes ”det gör du visst, du är bara inte medveten om det”. En annan gång när ledaren till Jaysh al-Mahdi armén i Irak Moqtada al-Sadr var i marknaden påstod några honom vara den väntade Imam al-Mahdi och när han förnekade påståendet tog de illa upp och frånsa honom rätten att förneka sanningen.

koppling mellan ordet Ruhollah och Imam Khomeini

Dr Javad Ja’fari: Vid tidens ände (Akhir al-Zaman) samlas en grupp inför Ruhollah vilkas hjärtan närmar sig varandra. I en av filmdelarna visar de källan till denna påstådda återberättelse vara Bihar al-Anwar volym 65 sida 139 och menar att den tiden är nu och ordet ruhollah hänsyftar till grundaren till den Islamiska Republiken, Imam Ruhollah Khomeini.

Vi har tittat upp återberättelsen i den nämnda källan. Abdullah ibn Sharik återberättade följande från Imam Baqir(A) enligt Bisharat al-Mustafa: ”aqbala Abu Bakr wa ‘Omar wa Zobair wa ‘Abdur-Rahman ibn Awf jalaso bi fana’e rasolillah fa kharaja ilayhum an-nabi thumma qal inna an yaminillah ‘azza wa jalla aw an yamin al-’arsh qauman minna ‘ala manaber min noor, wujuhuhu min noor, siyabuhum min noor, taghsha wujuhuhum wa absar an-nadhirina dunahum fa qala ‘Aliyyun ‘alayhi as-Salam man hum ya rasulillah fa qala hum qaumun tuhabbu bi ruhillah ‘ala ghairi ansabin wa la amwalin ula’ika shi’atuka wa anta imamuhum ya ‘Ali.”

Översättning: ”Abu Bakr och Omar och Zobair och Abdur-Rahman ibn Awf samlades hos Profeten(S) och satt där en stund för att sedan ge sig av. Sedan sade Profeten(S) att en grupp skall vara vid Guds högra sida eller höger sida av Guds Tron manaber av ljus, anleten av ljus, kläder av ljus. vilka är de frågas Profeten(S) och svarar, O Ali(A), det är de som älskar varandra vid Guds ande (rohillah).”

Den ovannämnda återberättelsen är en säker utsaga både hos shia och sunni. Sunnan Abu Dawud nämner den. I vår mest autentiska hadithverk som är Kulaynis Kafi nämns denna återberättelse i volym 2 sida 124, bab al-hubbu fillah al-bughzu fillah, där säger återberättelserna 4 och 7 samma sak, nämligen det ovannämnda. Men orden tidens ände (Akhir al-Zaman) nämns ej och ordet rohullah menar inte Imam Khomeini utan refererar till Guds sanna ande eftersom den nämner att de samlas vid Guds Tron eller vid Hans högra sida. Förutom detta har vi flertalet återberättelser som är lik denna vilket stärker teorin att detta handlar om efter domedagen och inte innan vid sluttiden.

”Imam Baqir(A) qal qala rasulillah al-mutahabuna fillah yaum al-qiyama (inte fi akhar az-zaman utan yaum al-qiyamah) ‘ala ‘ardhin zabarjadin khazra fi dhilli ‘arshi an yaminih wa kilta yadayh yaminu, wujuhuhum ashaddu wa yazann wa azwa um min al-shams at-tali’ah yaghbituhum bi manzilatihim kullu malakin mugharrab wa kullu nabbiyyin mursal ya qulu an-nas man ha’ola fa qala ha’ola mutahabun fillah.”
Folk frågade vilka dessa är och han svarade de som älskar för Guds skull. Dessa precis liknande återberättelse visar att rohullah inte är namnet utan betydelsen av meningen.

Seyyed Khorasani och Imam Khamenei
Gällande födelsemärket i Seyyed Khorasanis högra hand har Imam Khameneis högra hand en skadad och inget födelsemärke, utan en skada, bombskada för att vara mer precis.

En annan punkt är att enligt filmen ska någon ha sagt till ledaren att under hans ledarskap komer Imamen att återvända. Ledaren ska ha sagt det till Reyshahri och han ska ha sagt det till fredagsböneledaren i Ahwaz herr Hajati. Institutionen för Religiösa Studier ringde upp herr Hajatis kontor som informerade att han är i Karbala. Så de ringde vidare upp herr Reyshahri som sade att det är en tydlig och förkastlig lögn. Varken har ledaren sagt något liknande till honom eller han till herr Hajati(RA). Den avlidne Bahjat(RA) gav aldrig något beslut (Hukm) när det kommer till hans narreran om Imam Mahdis(AJ) återkomst. I hans officiella sajt står det skrivet en fråga om huruvida det stämmer att han påstått att gamla kommer uppleva Imam Mahdis(AJ) återkomst. Svaret på hans officiella sajt är att han satt i moskén efter bönen och en man gick fram till honom och sa att han hade träffat Imam Mahdi(AJ) och han sa till honom att Imam Mahdi(AJ) sa att äldre än Bahjat(RA) skall uppleva återkomsten. Det är ett naqle qol alltså citat och inte något hukm, det vill säga beslut. Så spred han denna information vidare?

Han har skrivit i sin officiella sajt att ifall han skulle anse det vara något att klänga fast vid skulle han ha underrättat sina lärjungar. Ayatollah Naseri(RA) som också är en stor lärd med djup kunskap i diverse böcker om Imamen(AJ) var inte heller nöjd med att hans citat från avlidne Bahjat(RA) skulle spridas, inte i form av ett löfte eller påstående i varje fall. Han gick till sin vän, den avlidne Bahjat(RA), och frågade honom om läget som en vän och inte som en medkamrat inom beslutsgivanden etc. Den avlidne Bahjat(RA) citerade den mannen som sa så till honom. Ayatollah Naseri(RA) sa detta säkerligen i någon föreläsning eller tal eller något för just det fallet. Något han ville poängtera med annat, inte att det skulle spridas till mobiler och internet och att det skulle påstås att han menade att Ayatollah Bahjat(RA) sagt att Imam Mahdi(AJ) definitivt kommer snart. Mirza Qomi(RA) besökte Seyyed Bahr ul-Uloom(RA) som en vän och frågade ifall han har sett Imamen. Han svarade och inte kan väl folk skriva böcker då om vilka som har träffat honom och vad som hänt?

Dessa ting är vänner emellan, inte officiella utlåtanden. Precis som när president Ahmadinejad visades upp i hela globen hur han talade om för Ayatollah Javadi Amoli att han kände ett ljus över sig när han höll ett tal under ett seminarium. Det var vänner emellan utan något allvarligare påstående, som fiender till honom ändå spred för att därmed trycka in honom i ett hörn där han antingen var tvungen att trycka på eller förneka att ha sagt det, eller det smartaste han kunde ha gjort vore att ha erkänt och påstått sig ha sagt fel för att slippa antagonisternas dumma anklagelser. (Sista meningen är ett tillägg från mig)

Avslutningsvis varför detta seminarium
Dr Saber Ja’fari: De syskon som har tillverkat och spridit den halvtimmeslånga dokumentären på internet där de sammanlänkar dagens stora personligheter med profetior om den väntade Imam Mahdis(AJ) återkomst har säkerligen gjort det av goda skäl. Anledningen var väl för att uppmuntra andra till ledarskapet i Iran och orsaka entusiasm i dagens politiska företeelser. Men hur kommer det då sig att vi från Mahdaviskolan ställer oss upp och talar mot denna dokumentär?
Är vi mot den väntade Imam Mahdis(AJ) återkomst?
Vill vi attackera de som ligger bakom denna dokumentär?

Nej, Institutet för Religiösa Studier och de islamiska lärda har alltid varit religionens ambassadörer och främsta representanter. De måste vara aktiva och antingen bekräfta, förneka eller på ett eller annat vis analysera/debattera punkter som tas upp. De varken får eller kan vara passiva inför påståenden och drag från andra grupper. Men om vi påstår så kontroversiella saker utan säkra källor och det sedan visar sig ha varit felaktiga så kommer folk inte bara att bortse från dokumentären och anse den vara falsk utan de kommer även att anse religiösa auktoriteter vara opålitliga. De säger att vi påstår oss själva vara förutsagda personligheter i uråldriga profetior medan folk med mindre kunskap och lösa källor påstår dessa ting, och imorgon kommer vi enligt de att påstå oss själva vara den väntade Imamen likaså.

Som bröderna nämnt tidigare så spreds det under Rafsanjanis presidentskap att ”khafifu lahya kuse (hajen utan skägg)” för att mena att han var Shu’aib, sedan tog tiden för hans presidentskap slut och Mohsen Rezai ersattes som huvud för Sepahstyrkan av Rahim Safavi så sa de samma sak, khafifu lahya eftersom han också var utan skäggväxt fast utan det persiska ordet kuse som betyder haj och är en ”attribut” till Rafsanjani själv. Khafifu Lahya, Shu’aib ibn Saleh, huwa Rahim Safawi brukade vissa säga på hans tid. Safavi slutade på Sepah och de undrade vem de skulle personifiera som Shu’aib härnäst och fann att det fanns en vars själva namn var Shu’aib och vars far var Saleh, nämligen Ali Shamkhani som kallades för Shu’aib i sitt eget område. Han var en av den tidens ministrar, och när den tiden tog slut gjorde likaså hans ministerskap det. De avlägsnade Kusestycket, lämnade kvar khafifu lahya (vilket egentligen betyder subtil skäggväxt), tillade nahil och slängde det mot president Ahmadinejad, och sa att som om det vore upp till honom, han måste vara Shu’aib ibn Saleh. Man får inte leka så här med folks känslor och tro. Man får inte påstå saker utan säker kunskap och information.
Vill vi göra något för religionen bör vi presentera den ordentligt och korrekt. Inte med alla möjliga medel, eftersom det skulle resultera i ett bakslag mot själva religionen och dess anhängare. Vad ska hända när Ahmadinejads presidentskap tar slut och även han försvinner ur den synliga bilden?

En london-baserad antagonist till den Islamiska Republiken av Iran talade om sin tid som minister av slag i Iran. Han sa att inte nog med att det inte kunde hittas svarta prickar i ledarens liv, inte ens gråa prickar. Intervjun visades upp i det iranska tv-programmet Emrouz Dirouz Farda. Varken han eller hans påståenden är viktiga, eftersom vi känner vår ledare och är tacksamma för hans existens, men dessa ting bör sägas för att mena att vi inte behöver påstå ledaren vara Seyyed Khorasani eller andra i profetior nämnda för att bekräfta hans ledarskap eller i försök att få andra som inte accepterar eller förstår sig på honom att göra det.

Ayatollah Tabassi: Ett av tecknena för Imamens återkomst är mordet på Seyyed al-Hassani enligt den avlidne Sheikh Mufid(RA), Mullah Salem Mazandarani(RA) säger att al-Hassani är självaste Nafs Zakiyyah och är han det är han del av de säkra tecknena.

Förälskelse i Gud

Seende — Tue, 28 Dec 2010 14:15:34 +0000

I Guds namn

Dhul Janah återvänder herrelös till sin karavan efter sin mästares avgång från kärlekens slätt

Jag har inte skrivit någonting dessa dagar fastän det är heliga Muharram dels på grund av att jag har varit upptagen med Gud och andra himmelska angelägenheter och dels på grund av att min internet var bortkopplad i x antal dagar. Vill däremot passa på att länka till en vacker klagovisa om martyrernas Mästare, frid över honom, och kärlekens stridsfält i tvåflodslandet Irak. I Ashuras Hjältar presenteras den tidlösa revolutionärens fulländade kärlek. Han var den enda som offrade precis allt han hade ur alla aspekter och han var den för vars skull profeten Zakariyyah, frid över honom, bad Gud, den Upphöjda, att skänka en son som kunde offras till Gud, den Sublima, på liknande sätt så att han skulle ha ett gemenskap med profeternas Segel, frid över honom och hans Hushåll. Han är den för vars skull profeten Adam, frid över honom, grät hejdlöst efter att ha underrättats om utav ärkeängeln Gabriel, frid över honom. Han är den för vars skull Umm Salamah, en upphöjd och välsignad hustru till profeternas Segel frid över henne, fick en bit jord från Karbala slätten av sin make, frid över honom och hans Hushåll, och underrättades att dagen då hans andra dotterson, frid över honom och hans karavan, skulle slaktas orättfärdigt av Islams fiender skulle jorden i hennes hem förvandlas till blod, och för vars skull Umm Salamah, frid över henne, den dagen då hon bevittnade jorden ha förvandlats till blod sprang ut på Medinas gator och skrek som en galning att al-Hossein ibn rasoolallah, frid över de samtliga, har slaktats i Karbala!

Han är den för vars skull fria själar begråter hysteriskt i förälskelse, och han är den för vars skull revolutionen bröt ut i Iran och han är den för vars skull den islamiska Hizbollah, må Gud beskydda de, så kejserligt bemöter och står mot världens förtryckande armar och klarar sig så bra idag. Men Sörjde Profeten, frid över honom och hans Hushåll, sin andra dotterson så mycket under den tionde Muharram?

Sakineh M. Ashtiani – mord och inga visor

Seende — Tue, 28 Sep 2010 23:52:29 +0000

I Guds namn

It ought not to be our object to angelize, nor to brutalize, but to humanize man. – W. Taylor.

En helgonförklarad person, vars fall varit på samtliga islamofobers tungor igenom hela västvärlden på senare tid är Sakineh Mohammadi Ashtiani som har suttit i fängelse sedan år 2006 dömd för äktenskapsbrott och mord. Hon har berättats vara en stackars kvinna som tvångsgiftes bort till sin mördade make och att hon enbart var otrogen mot honom, eller en som varken var otrogen eller mördade honom, utan bara råkade befinna sig på plats när makens galna kusin mördade honom. Men hur sann är hela den officiella berättelsen egentligen?

Sakineh Mohammadi Ashtiani föddes år 1967, alltså är hon 43 år idag, och kommer från staden Oskoo från utkanterna till Tabriz i östra Azerbaidjan provinsen. Hon har två barn, dottern Farideh och sonen Sajjad som enligt västerländsk media har sagt att de inte vill att deras mor skall avrättas. Hon skall enligt Aftonbladets skriftliga intervju med sonen Sajjad Ghaderzadeh vara en simpel kvinna som hoppade av grundskolan någon period innan den Islamiska revolutionen under ung ålder då hon inte var av student kaliber. Hon var en hemmafru som trivdes med sitt liv, och maken ska enligt intervjun ha varit en hektisk bankman. Han skall ha supit ofta med sina vänner så att han ibland spydde upp allt hemma. År 2006 arresterades hon för att ha mördat sin make och för att ha begått otukt då hon ska ha haft utomäktenskaplig sex med två män. Senare upptäcktes det uppgifter om att hon skall ha varit otrogen mot sin make innan han mördades av hennes älskare vilket fick de två huvudåklagelserna att vara äktenskapsbrott och mord. Enligt lagstiftningen till den Islamiska Republiken i Iran bestraffas båda brotten med avrättning.

”Sakineh Mohammadi Ashtiani hade (utomäktenskaplig) relation med en man och i enlighet med den mellan de två överenskomna planen innan mordet såg hon till att utrymma bostaden för mordet att äga rum och söva ner sin make med en bedövningsspruta, som därefter mördades av den verkliga mördaren med hjälp av två elkablar och vatten” sa Lagman Sharifi, domstolschef över provinsen östra Azerbaidjan. De hade planerat mordet sedan tidigare, bevis på det förplanerade mordet är hur hon faktiskt lydde sin älskare och skickade ut barnen från huset och utrymde huset så att allt kunde gå planenligt, vilket hon inte skulle ha gjort om hon verkligen trodde att hennes älskare skämtade eller var oseriös om sina mordplaner. Sedan skall hon ha sövt ner honom så att han lämnades hjälplös mot sin verkliga mördare.

”Hela händelsen ägde rum under två månaders tid. År 2006 fick jag telefonkontakt med en man, som manipulerade mig med sina ord. Han påstod att han skulle göra si och så för mig, och att han skulle ta väl hand om mig. ‘Vad är det för en make du egentligen har, han har ju inte gjort dig något gott’ (sa han och) mannen är min (döde) makes fastersson, han påstod att min make hade gjort det ena och det andra, först i fängelse fick jag veta att han har suttit inne tidigare, och att det är hans tredje gång nu” sa Ashtiani och fortsatte: ”Så sa han till mig att vi borde döda min make, jag trodde inte på honom, jag trodde att han skämtade (och) sa till mig själv att den här mannen har blivit galen. Senare insåg jag att han verkligen menade att mörda honom. När jag gick den dagen för att ge min svärmor sin medicin såg jag att han hade tagit med sig sina samtliga verktyg, allt från elektriska prylar till handskar. Slutligen mördade han min make genom att koppla in kontakten, tidigare sa han till mig att skicka barnen till deras farmor.” Trots hennes egna erkännanden om att ha varit fullt medveten om planen, med den lilla skillnaden att hon påstår sig ha trott att älskaren skämtade eller var oseriös med sin mordiska uppmaning, så påstår ändå svensk media att hon var helt oskyldig från mord och bara var otrogen om ens det…

Sajjad Ghaderzadeh, son till Ashtiani, sa att på kvällen till den 26 maj 2006 drack hon, pappan och släktingen sprit och hon blev medvetslös. När Sajjad, som besökt sin sjuka farmor, kom hem låg hans pappa död i badkaret, iklädd shorts. Han tror inte ens att hon har varit otrogen mot hans far, för att inte nämna mord. (Aftonbladet)

”Orsaken till hennes makes mord var att hon söv ner honom genom att injicera (bedövningsmedel) i honom med en bedövningsspruta. Sedan mördades offret av den verkliga mördaren via två strömkopplade kontakter på halsen.” sa Lagman Sharifi vidare. Mohammad Mostafai, som var Ashtianis försvarsadvokat, tog hennes fall till västerländsk media och uppmärksammade västvärlden på det hela som slutade med grundlösa lögner, falska anklagelser och absurda lurendrejerier.

”Varför tog du mitt fall till tv, varför skämde du ut mig?
Hela min släkt och skara av bekanta visste ju inte att jag befinner mig i fängelse. Varför gjorde du det här mot mig, det jag vill säga till Mostafai är, tro inte att du kan leka med mitt rykte utan någon konsekvens. Jag ska klaga mot honom” sa Ashtiani. Mostafai, som gick i exil från Iran till väst, är en av huvudkaraktärerna i Ashtiani-fallet i västvärldens ögon. I jakten på asyl i Norge sågs han som ett användbart pjäs för det ondskefulla sionistiska världssamfundet och västvärlden hade avsikten att skylta med honom varje gång de skulle elda upp sina vilseledda islamofobiska exiliraniersom så många fler blivit. Sedan vittnade fru Ashtiani om att hon inte ens hade träffat honom en enda gång i sitt liv. När Mostafai märktes vilja leva utomlands kontaktades han av diverse västerländska medier och rättsorganisationer.

”Jag ville inte säga något om det plagierade brevet som publicerades av en viss Mina Ahadi, medlem i arbetarnas kommunistparti, som falskeligen påstår sig vara en människorättsaktivist. Men pga att vissa av mina vänner insisterar kommer jag att säga några ord om det:För två veckor sedan bjöds jag på en presskonferens av Sinama Föreningen för Fred i Berlin. Jag accepterade och bad dem att göra förberedelser. Jag bad då dem om en lista över konferensens deltagare. De svarade att det skulle omfatta ett fåtal medlemmar från deras förening och en medlem av det tyska utrikesministeriet plus fru Mina Ahadi. Jag ursäktade mig och berättade att jag inte skulle vistas bredvid henne vid presskonferensen eftersom jag inte godkände att användas för politiska syften. Då kontaktades jag av föreningsdirektören som sa att fru Ahadi inte kommer att delta och har strukits av från listan. Men detta bådade ej gott hos fru Ahadi. En dag innan presskonferensen publicerade hon ett brev och hävdade att det hade skrivits av fru Ashtianis son. I brevet stod det att herr Mostafai inte för talan för deras mor längre, även fast jag fortfarande var hennes officiella advokat och hon hade aldrig avskedat mig som advokat. Tragiskt nog delade fru Ahadi ur (det förfalskade) brevet till reportrar men det togs inte på allvar.För några dagar sedan kontaktades jag av någon från Frankrike som bad mig att närvara i en presskonferens. Jag accepterade och dagen efter tillkännagavs en namnlista över konferensens deltagare. Fru Ahadis namn, som gillar att göra sig ett namn med hjälp av frågor om mänskliga rättigheter som ett verktyg, var också bland deltagarna. Hon har inget gott rykte utanför Iran. Jag meddelade att jag inte hade något intresse att delta i presskonferensen. Hon höll ett agg mot mig för detta och kontaktade Sakineh Ashtianis barn för att förbereda för ännu ett falskt brev där hon påstod att fru Ashtiani hade dömts till 99 piskrapp för publicerandet av en bild utan huvudduk” skrev Mostafai i sin blogg. (Modafe)

Den exiliranska ”aktivisten” Mina Ahadi, som nämns i herr Mostafais artikel, var den som först satte igång myten om att Iran skulle stena Ashtiani till döds. Nu har lögnen spridits effektivt igenom hela västvärlden från iranier till icke-iranier och icke-iranier till iranier och så har lögnen blivit ett självklart faktum för majoriteten i alla grupper såväl sekulära/ateistiska som religiösa. Fastän iranska myndigheter hävdat att det inte skulle bli någon stening från allra början och att steningsmyten inte är mer än en förkastlig lögn och smutskastning. (E-Jihad)

Efter all denna smutskastningskampanj och falska anklagelsehärja som bara är en i mängden på sionisternas psykotiska attacker mot Iran för dess självständighet och oförhindrade uppgång och djärva ställning mot USraels globalt morbida förtryck, nämner president Ahmadinejad att USA håller 53 kvinnor fängslade i dagsläget varav samtliga har dömts till döden och skall avrättas. Då funderar man hur det kommer sig att så mycket uppståndelse härjar kring en endaste kvinna som skall avrättas i Iran medan hela 53 dödsdömda kvinnor i USA avrättas en efter en utan att någon lyfter ett endaste finger utanför det egna landet. Till den graden att sionistiska medier i t ex. Sverige väljer hellre att nämna att Teresa Lewis som avrättades för några dagar sedan var den första kvinnan på snart 100 år i delstaten Virginia, ignorerandes faktumet att 52 andra kvinnor väntar på att följa hennes öde. (GP/Expressen)

Allt detta trots att Teresa Lewis bedömdes vara nästintill förståndshandikappad, varken var någon av gärningsmännen eller huvudet bakom mordet, och ångrade sig helhjärtat. Ändå uppmärksammades inte dessa punkter tillräckligt mycket i svensk eller annan sionistisk media, varken innan eller efter hennes avrättning.

(E-Jihad)

Som en sanningens vän skrivit i sin spektakulära artikel ”Tänk om Teresa Lewis var en iranska, eller om Sakineh Mohammadi inte var det…” (Nureinwort)

Martyren av Sunni Iran

Seende — Tue, 23 Mar 2010 19:36:18 +0000

I Guds namn

- Och säg inte om de som stupar (i strid) för Gud: ”De är döda.” Nej, de lever, fastän ni inte är medvetna om detta.

Så vad kan få oss att förstå vad de blodiga laleh blommornas bortgång innebär?

Hur de vecklar ut sig och likt fjärilslarver måste dess första uppenbarelse dö för dess sanna inre skönhet att dofta och inspirera omgivningen.

För- & efternamn: Seyyed Mohammad Sheikh’ol-Islam
Födelseplats: Baneh
Födelsedatum: 1/3-1315 (23 mars år 1936)
Dödsorsak: antagonistiska agenter

Al-Faqih al-Mojahid ash-Shahid al-Haj Mamosta Mohammad Sheikh’ol-Islam

Mohammad Sheikh’ol-Islam föddes i ett religiöst och anständigt hus. Hans far som var en av de stort ärade rättslärda bland Irans sunniter, Mohammad Sheikh’ol-islam, uppfostrade honom i enlighet med ett islamiskt levnadssätt. 13 generationer ur hans förfäder uppåt sägs ha fullsatt sig i religionens lära, medans 7 generationer är dokumenterade. Mohammad Sheikh’ol-Islam lärdes upp av Kurdistans stora rättslärda i islamologi (Uloom-e Eslami) och dess fiqh.

År 1957 började han sina studier inom Shafi’i-skolan hos den avlidne professorn och Imamen Mollah Baqir, vilket ledde till att han valdes av de lokala rättslärda i Kurdistan till islamisk jurist (faqih) och även till rektor över Afta-rådet. Han agerade i 20 år som borgmästare till den lilla staden Saqz och i sex år var han Shafi’i lärare i Teherans universitet i Fiqh och Usool-e Fiqh. I 15 år lärde han ut shafi’itiska rättslärda i den kurdiska staden Sanandaj varav flertalet av de skall ha blivit till dagens stora rättslärda inom sunni Islam i Iran. 12 ytterligare år lärde han ut i diverse universiteter i kurdiska områden och regioner. I synnerhet hade han stort tycke för ledaren över den islamiska republiken.

För sin hängivenhet gentemot en islamisk enighet och sin lojalitet och kärlek till juristens styre (velayat-e faqih) martyrerades han den 27 i månaden ramadhan (17 september 2009). Han mördades i Seyyed Qotb Sanandaj moskén efter solnedgångsbönen (salat maghrib) av en grupp oidentifierade antagonister via skottlossning i huvudet. Han begravdes i begravningsplatsen Sheikh Mohammad Baqir Sanandaj.

En torsdag efter Molla Mohammads martyrskap höll president Ahmadinejad ett tal om den storslagna sunniten som hittills varit en av de få ledarna i Iran som har vågat sig att stå upp mot den sionistiska hycklareliten, och även förespråka sann islamisk enighet i sådan nivå som det finnes vara möjligt.

Han beklagade sorgen till Irans kurder och ett utdrag ur hans hjärtliga tal följer här nedan.

- I Guds namn, den Nåderike Förbarmaren

”Och betrakta inte dem som fallit i kampen för Guds sak som döda. Nej, de lever [och] Gud sörjer för dem.” (3:169)

Islamofobernas mördande hand och antagonisterna till det islamiska Irans storslagna enighet har än en gång blottat sin mordiska illvilja, (denna gång) på området vars kännetecken är Irans blodiga laleh blommor, den älskvärda Kurdistan.

I och med martyrerandet av det kurdiska folkets (och iranska sunniternas) omtyckta representant hos expertrådet (majles-e khobregan), Mamosta Haj Sheikh Mohammad Sheikh’ol-Islam, som gav sitt välsignade liv åt att tjäna saliggörelsens religion Islams rättslagar, vidare för att lära ut föredömlig uppförande, helig rättssystem, djupare tolkning av innebörden i Guds Ord och islamisk jihad i korrekt anda. Jag riktar min fulla uppmärksamhet till Ledaren, det hederliga iranska folket, eliten hos det religiösa folket, och muslimerna såväl som andra fria själar och beklagar denna sorg.

(Jag svär) vid den absoluta övertygelsen att inte nog med att detta listiga drag inte kommer att hålla mot det enade Irans utveckling, civilisation och hängivenhet gentemot Islams underbara rättssystem, utan det kommer även att bidra och orsaka gigantisk förstärkning av trädet till den islamiska revolutionen också.

Låt antagonisterna veta, och det hederliga och tappra kurdiska folket vara totalsäkra att denna nationens medsyskons fullt kapabla armar kommer att avslöja och förödmjuka de personer och grupper som låg bakom mordet i framtiden. Den islamiska republiken både beklagar sorgen och gratulerar martyrskapet till det kurdiska folket, och utnämner även dagarna fredag och lördag till att sörja dessa två martyrer, och personligen skall jag själv såväl som andra nyckelfigurer sörja med er (i dessa två dagar).

Malek Rigi, Jund-Maffian och Terrorism i Iran

Seende — Fri, 05 Mar 2010 16:06:30 +0000

I Guds, den Nåderike Förbarmarens, namn

Abd’al-malek Rigi har äntligen omhändertagits av de iranska myndigheterna, prisad är Allah, världarnas Herre, Abd’al-malek är nu i rätta händer och inte bakom sin tjocka mörka usraeliska sköld. Detta är något underbart. Bland de förnämligaste av nyheter en sympatisör till Irans ensamma kamp mot världsterrorismen hade kunnat få. Det är nästan som julgåvan du inte vågat drömma om sedan barnsben men som plötsligt en vacker dag i och med all tålamod du utövat visas inför dig och, du vet det, den är din. Terroristen Abd’al-malek Rigi har nu anhållits och säkerligen väntar många på hans dödsdom för rättvisan att skipas, särskilt många bör det vara från drabbade familjer vars döttrar eller söner, systrar eller bröder, fädrar eller mödrar eller andra nära och kära martyrerats av de västerländskt våldsamma terroristerna i Jundollah. Men har man väl väntat i så många år bör man likaväl kunna vänta ett tag till. Enligt nyhetsbyrån Rajanews liknar Professor Hasan Abbasi önskemålet efter en förtidig avrättning vid att vilja döda en kyckling vars ägg är av guld för att äta dess kött, då Abd’al-malek Rigi som tidigare Jundollah-hövding måste besitta stora hemligheter djupt in i sitt psyke. Med hans unga oerfarna ålder bör det ej vara alltför svårt att knäcka honom och bryta sig in i hans psyke, och är det väl gjort kan det innebära slutet för terrorismen i de södra provinserna. Kanske är det tid för Jundollah att upprotas och en gång för alla utrotas för att förhindra framtida massmord och brott mot mänskliga rättigheter?

Professor Abbasi poängterar väldigt bra om honom.

- Denna man har i nästan sex år varit helt onåbar och otillgänglig för det iranska ledarskapet som har uppfostrat flertalet hemliga militär- och underrättelsestyrkor specialiserade i att ta fast honom och hans obarmhärtiga lakejer. I ungefär sex år har han orsakat kaos och oreda i nationens absolut största provins utan något vidare effektivt motstånd. I ca sex år har han och hans terroristorganisation kidnappat, torterat och avrättat män som kvinnor, gamla som unga som små, ute på stadsgator såväl som i moskéer och privathus, återvändsgränder, byar, landsvägar, i buskar och skog, uppe på bergen, vid gränser och i sina egna baser dagtid såväl som nattetid. Han måste kvarbli vid liv ända tills han kan ärligt besvara en mängd frågor, som t ex. med hjälp av vilken underrättelse han kunde veta den exakta timmen bilen till provinsmästaren till Sistan & Baloochistan skulle köras ut, och hur de kom sig att han var informerad om det hemliga stället Zahedans polischef höll till vid?

Hur kommer det sig att han lyckades blockera en 1kilometers sträcka till en polisstation vid ett tillfälle och därmed slakta tiotals civila medborgare och även kidnappa en utvald skara utan några förhinder?

Hur lyckades röva bort 17 iranska gränsväktare som höll vakt vid sina poster utan några som helst bekymmer och därefter martyrerade de var och en för sig?

Han måste avslöja hur hans organisation hade sådan information om den utsatta bussen, vars passagerare var medlemmar ur Sepah-e Pasdaran (väktarstyrkan), så att hans lakejer kunde installera vägbomber på deras rutt?

Hur lyckades hans gäng peppra lokala tjänstemän i en rätt så viktig stadskorsning utan något som helst bekymmer?

Hur kommer det sig att han kunde skicka en lättlurad yngling iklädd dödligt explosiva sprängämnen in i en moské i stadscentralen utan att någon misstänkte något alls?

Han måste besvara hur han jämt och ständigt reste till och från via gränsen och utförde sina våldsdåd utan att kunna tillfångatas under så lång tid.

Han måste ytterligare förklara hur han var i stånd till att få med sprängämnen på den bil som Sistan & Baloochistans Sepah-chef åkte i och hur han på liknande vis lyckades martyrera andra befälhavare.

Han måste även förklara hur han lyckades ta sig ur det bakhåll som han själv sa sig ha klarat sig igenom utan några beymmer.

Dessa och många fler frågor måste besvaras innan herr Rigi kan avrättas eller ges det straff som än anses vara honom läglig och martyrernas familjer har iallafall rätt att veta hur denna ondskefulla amerikanska agent tog sig till så att dessa vägar kan samtliga stängas ner för framtida och kommande Rigier.

Slutligen måste herr Rigi och hans likar inse att han inte kan med hjälp av vapen värda tio miljontals med amerikanska dollar, och att inte heller Shahram Jazayeri kan med stöd av de förbjudna tio miljontals med dollar som han stulit, och inte heller kan dylika med stöd av tio tals oanständiga sajter, och inte heller kan tio tals med vandaler med stöd av nyhetssajter och kanaler smutsigare än de själva, ingen kan fly undan ett omaterialistiskt folk vars enda stöd är åkallelser från en vishetens Ledare, martyrers mödrar och vars enda stoltseran är en grupp namnlösa soldater tillhörande tidens Imam, må hans nobla återkomst inträffa snarast möjligt.

Rigi spetsades av rättvisans gaffel och även om vi alla vet att de anhängare som står bakom honom kan komma att reagera starkt för detta drag är vi mer än villiga att med stolthet bevittna denna döende mans sista ryck.

I tisdagsmorgon arresterades den ökände terroristen Abd’al-malek Rigi tillsammans med sin högra hand ”Hamza” av hemliga agenter till underrättelsestyrkan ”Namnlösa Soldater till Tidens Imam” i ett plan på väg från Dubai till Kyrgyzistan för att möta sionisten och krigshetsaren Holbrooke. Zahedanåklagaren Mohammad Marzieh nämnde i en konversation med nyhetsbyrån Fars om gripandet av terroristledaren att arresterandet hade planerats timmar innan självaste anhållandet ägde rum. Men vem är terroristledaren vars namn ekar i värstingarnas mardrömmar?

Abd’al-malek Rigi

År 1979 förmodas hans födelseår ha varit i stammen Rigi som var en stam tillhörande Baloochistan provinsen såsom stammarna Barahu’i, Meri, Naru’i, Shahnvazi, Kahrahezi, Gomshadzehi och Barkazehi. Han är en härstammande ur Rigisläkten. Rigisläkten hade det bra under shahens styre och var väldigt pro-monarkistiska. Då den islamiska revolutionen bröt ut successivt flydde Amanollah Khan Rigi, förstekusin till den i dagsläget anhållna terroristledaren Rigis far, ifrån Iran till Pakistan. Där expanderade Rigisläkten sig och var ytterst anti-shi’itiska och synnerligen anti-islamiska republiken. Bush-administrationen besökte Amanollah i tidigare dagar, hyllade hans ”djärva” stånd, och förvandlade honom till sin kontaktman med Rigi och möjliga framtida motståndare mot islamiska republiken.

Abd’al-malek Rigi studerade aldrig klassiska skolläror, och den enda studien han uträttade var några år i en sunnitiskt lagd rättsskola i Pakistan som vid senare tillfälle reglerade honom.

Under sin uppväxt visade han en brottslig livsvana och fängslades även för att ha dragit kniv i en stam-angelägenhet som han på senare år har ändrat till att ha varit ett politiskt fånge för sina sunnitiska ideal i ett land som förespråkar islamisk enighet direkt under prio 1. Enligt hans egna ord har han sedan 19 års åldern tagit till skjutvapen och begått terroristdåd. Han utnyttjade analfabetiska ynglingar i den urfattiga sunnitiska provinsen Baloochistan, där han reciterade falska ”koraniska” verser med beordran att slakta shi’itiska muslimer och lovade de ”välförtjänta” lönebetalningar för deras dåd. Han tog hand om de och deras familjer världsligt och garanterade deras platser i paradiset och på så vis hade han satt igång sin helt och hållet egna terroristorganisation.

Väl igång med sina aktiviteter skall han ha sökt upp sunnitiska rättslärda i ett skenbart avseende att beskydda de men herrarna (molaviha) skall ha avvisat hans erbjudan att beskydda de. Efter att ha avvisats av de religiösa grupperna sökte han upp sin försörjning hos narkotikasmugglarna vilka skall ha accepterat hans erbjudan. I honom såg de en stark militant person som inte var rädd för trubbel med myndigheterna, och då de var intresserade i oroligheter i provinsen och en försvagad polismyndighet drogs de till honom och betalade för hans lilla militanta grupp och vapenset. Sakta men säkert byggde han upp sitt beväpnade ”gerillagäng” och de döpte sig till Jundollah (Guds styrka), och fastän de begick sina våldsdåd under parollen - väktarna av baloochers och sunniters mänskliga rättigheter i Sistan & Baloochistan provinsen - bevittnades deras våldsdåd mot civilbefolkningen av provinsborna vilket relativt tidigt fick många iranska sunniter såväl som shi’iter att anklaga terroristgänget för att enbart vara ute efter maffiafasoner och organiserad brottslighet. Med tidens gång bytte maffiagänget faktiskt namn till ”Irans folkliga motståndsrörelse” vars ändring tyder på att försörjarna till gänget måste ha ändrats.

Det var i och med detta namnändring som herr Rigi i person och röst uppmärksammades och lös upp i de monarkistiska exil-iraniernas kanaler som VOA (Voice of America). De överdrev i sin falska kärlek till honom i olydnad mot den befintliga islamiska regeringen i Iran så pass att en av kanalernas programvärd även passade på och kallade herr Rigi för ”Dr Rigi” som om han ens hade studerat upp mer än grundskolan. En av de största mediumen i världen som propagerar för Rigis terrorism är den tydligen stockholmbaserade radiokanalen Sedaye Balooch (Baloochs Röst) som öppet propagerar för terrorism och terrordåd i Iran. En annan av de största mediumen till Rigis tjänst är den Saudistyrda nyhetskanalen al-Arabiyyah vars program ett flertal ggr intervjuat och förskönat Rigis kamp mot mänskligheten. Al-Arabiyyahkanalen är den som har visat upp Rigis lakejer skära av huvudena på tillfångatagna gränsväktare och civila medborgare av iransk härkomst. Vidare är det samma kanal som brukar visa upp al-Qaeda begå samma illdåd mot västerländska journalister mm.

År 2005 kidnappade Jundollah terroristerna en grupp på nio gränsväktare som de sedan önskade byta ut med dödsdömda medlemmar ur sitt gäng vars dom var det värsta av sin sort för deras omänskliga illdåd (mofsed fi’l-ardh). Strax därefter begick Jundollah massmord på 21 civila medborgare i ett område vid namn Tasooki som senare vart känd under titeln Tasooki massakern. Januarimånad år 2006 bevittnade Zahedanborna ett självmordsattentat som var riktad mot en Sepah-styrka där hela elva personer uppnådde martyrskapets höga rang. Sedan intervjuades han av den amerikanska propagandakanalen VOA, som innan Iran som sitt kärnämne hade Sovjetunionen istället och riktade sig till ungrarnas ultra-nationalism, vilket fick explosiva reaktioner, förödande kritik och förkastades av både amerikanska iranier och den Islamiska Republiken. Majmånad begicks ännu en attack där 16 tjänstemän kidnappades för att sedan kräva befriandet av Abd’al-hamid Rigi som är bror till Abd’al-malek och två poliser fick sätta livet till och uppnå martyrskapet. Men terroristdåden bara fortsatte.

Jundollahs befintliga lokalisering

Rigis terroristgäng Jundollah går till och från som en stor majoritet i de okontrollerade områdena i Pakistan, Afghanistan och Irans Sistan & Baloochistan provins.

- Jag har ej för avsikt att förneka faktumet att många av medlemmarna är i Pakistan, för det är de. Mångas familjer hör dit och många medlemmar flyr dit. Men de som uträttar attackerna är i Iran. Det har enligt Rigi hänt förut att en medlem har gripits i närheten av Teheran efter något misstag de gjort men då de inte identifierats som brottslingar har de släppts. Enligt en överlevande ur Jundollahs tidigare gisslandramer bodde Rigi aldrig på en och samma ställe i mer än ett dygn och när han än skakade hand med någon skall han ha burit på handskar. Jundollah har sedan beordringar av deras ledarskap visat ett religiöst sken. Terroristgängets sorter av aktiviteter tyder på att deras support är något storslaget och makabert vars form aldrig tidigare bevittnats bland baloocher. Deras propaganda förs ut via diverse tv- och radiokanaler, särskilt mycket plats får de hos monarkisympatisörerna.

Särskild Info om Jundollah

1. Varken Abd’al-malek Rigi eller hans terroristgäng har någonsin avvisat smugglandet som en av sina aktiviteter.
- Jag förnekar inte faktumet att vår stam utför smuggling men anledningen måste förstås.
Han har konstaterat att pga att ekonomin i provinsen är låg så är smugglandet enda vägen till försörjning för många sydbor.

- För omkring 50-60 000 personer i Baloochistan har Afghanistan och Pakistan varit enda försörjningsvägen vilket de (kommunen) slutligen stängde ner, påstod han vidare i ett tal.

2. Rigi brukade känna för att verka som gängets kunniga hövding, men då hans gäng består av betalda legoknektar, fick han endast herren-på-täppan statuset i titeln. Av denna anledning förekom det att Jundollah angav sin medverkan i någon operation stoltserande bara för att någon stund efter förneka sin medverkan i densamma operationen. T ex. då Kermanrutten terroriserades, först kom de ut och skröt om hur de var de skyldiga, men efter några dagar kom samma grupp ut och förkastade händelsen.

3. Den elementära arbetsmetoden Rigis gäng använder sig av är gisslantagning och förhandling, fast i många fall har de ej haft någon aning om vilka det är de har kidnappat.

- Vissa av våra gisslan hade vi kännetecknat men våra egentliga avsikter var provinsmästare och polischefer som då hade lyckats fly, sade han själv efter ett misslyckat gisslandrama, och fortsatte att ”om inte det lyckas nå de så ger vi oss ut efter ännu större personer, vi tar deras sanna medlemmar, då kan vi definitivt få de att förhandla.” Deras kidnappningsstrategier brukar oftast vara sådan att de attackerar en grupp personer som reser med buss eller minibuss på en avlägsnad bilväg, ute på landet. Efter kidnappningen brukar de antingen ta de till bergen i Pakistan eller i Baloochistan provinsen och hålla kvar de i arrest tills de har kommit på vad de skall göra med de.

4. Jundollah har för avsikt att i och med sina attacker mot den iranska nationens sydvästra provins och dess polisiära myndighet öppna upp en friare och mer lättrörlig miljö för sin organisation att härja över. De önskar att inom en snar framtid kunna tjäna sina förmögenheter via försäljning av gisslan, smuggelgods, kunna påtvinga andra smuggelorganisationer sina villkor, och få ekonomiska bidrag av utländska nationer.

5. Den information som hittills samlats ihop tyder på att Jundollah tränar upp sina terrorister i Pakistan. I deras träningsområden talas det persiska och engelska, och de flesta agenter får liksom sina motsvarande terroristgrupper al-Qaeda och dylikt betalt för sina operationer och projekter. För att få betalt för sina dåd måste de frambringa någon sorts bevis som t ex. bilder eller klipp på det de har begått vilket tros finnas på varje våldsdåd som har begåtts i det sydvästra området. Förutom att kidnappa gisslan för förhandling har Jundollah sprängdåd som sin arbetsmetod. T ex. år 2006 14 december då en bomb hade installerats i den bil provinsmästaren skulle sitta i som då exploderade innan hans ankomst och resulterade i flera ur personalens dödsfall.

Jundollahs Viktiga Operationer
15 Mar 2005: I Tasookiområdet på rutten Zabol – Zahedan

13 Maj 2006: I Darzinområdet på rutten Bam – Kerman där de blockerade bilvägen med sina fordon och pepprade samtliga förbipasserande där flertalet dödades, vissa andra skadades och några andra togs till fångenskap.

2 Feb 2006: Ett gäng ur Jundollah drog skjutvapen inför fyra poliser som var på kontrollrunda och pepprade de med sina automatkarbiner i Bozorgmehr gatan kl 19:45. I det terroristdramat martyrerades tre personer, två officerare; Khajeh och Sheibak och en av två soldater.

14 Feb 2006: I Zahedan martyrerades 11 Pasdar medan 18 ur dess marktrupper skadades.

16 Feb 2009: Explosion av en ljudbomb utanför en flickskola i Zahedan.

I början av år 2010 publicerade nyhetsbyrån Keyhan en artikel där Abd’al-malek Rigis död påstods ha inträffat vilket fick honom att genast visa sig på al-Arabiyyah kanalen och avvisa påståendet.

Abd’al-malek Rigis Allierade

Hittills har USA och minst sagt delar av Pakistans militär och regim bekräftats vara allierade med Abd’al-malek Rigi. Också de olika militanta grupperna av iransk härkomst som är anti-islamiska republiken, som t ex. grönisterna och MKO tros också vara tungt allierade med Jundollah.

Abd’al-maleks Mästare

Molavi Abd’al-hamid, den sydvästra staden Zahedans sunnitiska fredagsimam, som är högst stationerad bland Irans sunnitiska rättslärda har varit till mycket hjälp till Rigisläktens organiserade brottlighet och Abd’al-maleks terroristorganisation. Öppet har han mycket kritik riktat mot lokala relationer och händelser av den shi’itiska islamiska republiken men står ändå mot och avstår från terrorism och Rigis absurda ”kamp”, men inofficiellt lär han upp sådana som Rigi terroristerna och har alltid stått för Jundollahs maffiafasoner. Han är en wahhabi-inriktad muslim och fastän han påstår sig vara en av hanafi inriktningens rättslärda avslöjar han sitt hyckleri via sina fester där de bjuder in anti-shi’itiska wahhabiter som på iransk mark ger fatwa om hur shi’iter är mushrik (månggudadyrkare), och kuffar(icke-troende).

Abd’al-maleks Lokala Fiende

Han hade en stark fiende av våra sunnitiska iranier. Denna person gick vid namnet Molla Mohammad Sheikh’ol-Eslam, en kurdiranier och följare av shafe’i inriktningen, och han avstod både synligen och ärligt mot all terrorism mot Iran. Han hade en hög rang i Expertrådet (Majles-e Khobregan) men då han stod för allt anti-shi’iterna ville påstå var han tvungen att martyreras. Hans stånd var öppen och oviklig vilket ledde till att även många sunniter kallblodigt mördats av de sydbaserade terroristerna. En dag pepprades han utav antagonistiska terrorister och uppnådde martyrskapet för att wahhabien Abd’al-hamid skulle uppnå den högsta stationen för Irans sunniter. Beklagligt nog har det sedan martyren Sheikh’ol-Eslams bortröjning inte dykt upp någon motsvarig sunnitisk ledare men som hopp finns i president Ahmadinejads händer kommer han även att med tidens gång beskydda och upphöja de sunniter som vågar ta stånd mot den vulgära terrorismen i södra Iran.

ur Jundollahs Arresterade Medlemmar

Abd’al-hamid Rigi
Abd’al-hamid Rigi gifte sig med en ung shi’itisk kvinna i tidiga tonåren vid namn Fa’ezeh i sina yngre dagar. Fastän han redan var gift med en annan kvinna bad han om Fa’ezehs hand och hennes föräldrar gick med på det på ett villkor, ifall han skulle byta sin islamiska inriktning mot shi’ah Islam vilket han utan bekymmer gick med på. De bodde i Teheran och han arbetade lite här och där för att försörja sig själv och sin fru. Tillsammans fick de två barn och levde ett relativt sekulärt liv tills Abd’al-hamid vart tvungen att ansluta sig till sin broders terroristorganisation Jundollah. Abd’al-hamid hade ekonomiska svårigheter i Teheran och kontaktade därmed sin bror i sydvästra Iran och bad honom om ekonomisk hjälp. Brodern hjälpte honom ekonomiskt på ett villkor, nämligen ifall han skulle ansluta sig till Jundollah och begå terroristdåd som skulle utfärdas av sin egen bror. Med tiden som vittne beordrade terroristen Abd’al-malek sin egen bror att avrätta sin fru och hennes bror för deras shi’itiska identiteter. Med barnen sovandes i rummet intill mördade Abd’al-hamid sin fru kallblodigt med et skjutvapen för Jundollahs sak. När mordet väl begåtts ringde han till Abd’al-malek som sedan skall ha sänt dit några kvinnor för att tvaga hennes lik och begrava henne. Abd’al-hamid sjönk lägre och lägre in i terrorismens väg och levde ett orent liv av människoslaktande ända tills han slutligen tillfångatogs av pakistanska eller iranska styrkor och kunde överges till iranska myndigheter. Sedan dess har han erkänt mycket om Abd’al-maleks hemliga möten med CIA i Pakistan.

Fåtal ur Jundollahs Martyrerade

Martyr Mohsen Zolfaghari
Journalisten shahid Mohsen Zolfaghari som uppnådde martyrskapet på återvändo från Zabol-Zahedan i omkring Tasooki området då han tillsammans med sina medkamrater under kvällen kidnappades ute på en fjärran bilväg och de ikläddes ögonbindel av uniformerade personer för att sedan läggas ned på marken och slutligen få skur av kulor avfyrade på sig. Händelsen vart känd som Tasookimassakern som då blev en av Jundollahs stoltserade folkmassakrer.

Fa’ezeh
Terroristen Abd’al-malek Rigi beordrade sin egen bror att avrätta sin fru och hennes bror. Med deras två barn sovandes i rummet bredvid mördade Abd’al-hamid sin egen hustru kallblodigt, han beskjöt henne i anletet medan hon sov. När mordet väl begåtts ringde han till Abd’al-malek som sedan skall ha sänt dit några kvinnor för att tvaga hennes lik och begrava henne.

Shahab
Efter mordet på sin hustru kidnappade Jundollah Abd’al-hamids svåger, tog honom bort från all civilisation och skar av honom huvudet inför deras kameror för att sedan publicera det på al-Arabiyyah kanalen. Dessa brutala och onödiga mord begicks för att tydligt förklara krig mot alla shi’iter, religiösa såväl som sekulära.

En Fiende Ibland Oss (11 februari)

Seende — Tue, 16 Feb 2010 15:47:02 +0000

I Guds namn, den Barmhärtige, den Nåderike

Det var den 22 bahman (11 februari) och i avsikt att fira den islamiska revolutionens framgång i Iran i dess årsdag åkte jag och några bröder från Uppsala tillsammans till stockholm till Imam Ali-moskén. Väl framme beslutade vi för att parkera bilen ett tag ifrån självaste moskén och promenera den resterande biten dit för att undvika att ett förargat islamofobiskt folk skulle göra mos av den. När vi var nära moskén promenerade en grupp unga iranska tjejer och killar förbi oss och ena killen sade på persiska – pedarsokhteha sefaratiyan. Att en sådan person som vanligtvis inte vågar yttra sig något alls om någon överhuvudtaget fick mig plötsligt att vilja slå ner honom, visa hur trött jag är på icke-muslimernas förtryck och deras vaga hållning. Jag svarade hans eget ord mot honom och när han stannade upp insåg jag att det inte vore islamiskt korrekt, jag lät det vara.

Vi anlände fram till den arga skaran Gudahatare, eller som alltid poängterar sin falska kärlek till Gud men som aldrig vill följa Hans föreskrivna väg.

- Det är inte vad du gör som spelar roll, det är vad du känner innuti – som det heter.

En kvinna i skaran skrek – Hezbollah – och alla började skrika och kasta isbitar och medan jag filmade allting stod en man precis bredvid en av poliserna och fotograferade oss medan en annan bredvid honom filmade oss. En ung kille från huliganskaran kvar på vår sida, konstigt nog hade polisen ej stoppat honom och när vi trädde fram började han skrika och knuffa luften. Det fick alla andra att också knuffa luften för att visa sin avsky. Polisen i sin nervositet och tro att kunna lösa situationen började knuffa på oss muslimerna påståendes att jag provocerade de galna huliganerna. Jag förstår honom.

Hursomhelst tog vi oss slutligen förbi den skaran för att komma fram till nästa. Där stod polisbilar parkerade på ett bockerande vis för att förhindra att någon tar sig in med bil till moskén. Där fanns ett fåtal poliser med polishundar, tiotals var de i sina minibussar avvaktandes efter någon katastrof att inträffa. Så snart jag var framme vid blockaden frågade en kvinnlig polis ifall jag var ok och två ansvariga för moskén fanns på plats med henne och godkände mig och en annan broder då vi två hade hamnat lite bakom vår Uppsalagrupp.

När vi godkändes lät de oss träda in och vi anlände till moskén framtomt. Omringade av poliser och utanför polisskaran en grupp frusna islamhatare. Den kvinnliga polisen bad brodern som var med mig att ta ner den iranska flaggan.

- Ja där rök vår yttrandefrihet, sade jag ironiskt.

Den kvinnliga polisen kom fram till mig och bad om ursäkt och berättade att de enbart försökte lösa situationen. Att de inte ville att exiliranierna skulle försöka bryta sig in. Hon ansåg att vi borde ha rätten att stå för den grupp vi ville och att det är just var demokrati innebär men det att en grupp exiliranier har bortrövat den demokratiska egenskapen från svenskarna var hon väl medveten och sorgsen över. Tidigare på dagen hade två iranier arresterats vid ambassaden, en för brott mot knivlagen och den andra för våld mot tjänsteman då han hade träffat en polis i ansiktet med en isbit.

Jag förstår henne.

Väl inne i moskén bemöttes vi av liksinnade, muslimska medbröder och alla var där för att fira den glädjerika dagen. Samtliga skakade händer och konverserade med leénde på anletena och gratulerade varandra för den dag då muslimerna fick sig en verklig motståndsfaktor i rörelse – den islamiska republiken i Iran. Jag tog mig till tvättrummet och tvagade mig inför solnedgångsbönen (salat ol-maghrib). Medan jag utförde den islamiskt rituella tvagningen (wudhu) vandrade det in en ung man med iransk härkomst, passerade förbi mig och in i en av toaletterna liggandes i kanten av tvättrummet. Efter en kort stund trädde han ut därifrån, ställde sig bredvid mig, satte på vattenkranen och började tvätta händerna. Jag analyserade.

Mager, ca 20 år alt. litet yngre, ur islamiskt perspektiv väldigt onormal skägg, lite George Michael schanger i det, inga drag av nervositet alls, typisk Väst-influerad iraniers frisyr, allmänt en som brydde sig om tillgjord egenskönhet.

Så vred han på kranet så att vattnet stängdes av. Han passerade förbi tittandes mot marken med ett fult grin på anletet, något av ett hånflin. Efter att han trätt ut från tvättrummet märkte jag min ring saknas och gjorde något jag enligt mina minnen aldrig tidigare gjort, jag gick ikapp honom och kallade honom till mig. Han följde mig till tvättrummet och fick höra mig tala om min försvunna ring. När den väl hittades bad jag honom om ursäkt för missförståndet och skämdes för att ha misstrott honom och inom mig anklagat han. Han accepterade min ursäkt och gav sig ut igen. Jag letade upp honom på nytt och började ett samtal med honom. Plötsligt vart han innerligt intresserad av mig och påbörjade nästan ett korsförhör. Han undrade ifall jag arbetade med ambassaden, ifall jag bor i moskén och ifall jag får betalt av den islamiska republiken. Svaren till alla tre frågor var nekande och då han insåg att jag bor i en annan stad och arbetar i restaurang och bara lyckas ta mig till stockholm under sådana speciella dagar som Ashura-sörjandet och 22 bahman-firandet så vart han väldigt ointresserad av sig.

Tiden gick, jag bad min bön och tog mig till huvudsalongen där det hölls tal om diverse frågor i samband med revolutionen. Plötsligt skreks det precis bakom mig.

- MARG BAR JO….

Inte ens hälften av sitt slogan ‘död åt den islamiska republiken’ hann han få ur sig innan han avbröts av en moskéansvarig för säkerheten som tog tag i honom och höll för hans mun. Alla vi andra kollade snabbt bakåt och jag hann inte bli arg på inkräktaren då omkring fem personer snabbt hoppade fram till platsen med sparkar och slag. Man såg många av vrede vridna ansikten och medan majoriteten satt kvar på sina platser ville ett fåtal skada inkräktaren medan en annan skara försökte beskydda honom från slag och sparkar. Efter en kort stund tog de ut inkräktaren från moskén.

Jag hyllar inte fienden för sitt djärva drag eller inspirerande mod eller ens för sin beslutsamhet att påverka sina ”fiender”. Men det jag vet är att avstå från reaktionen hos de muslimer där som plötsligt transformerades från änglar till djävular. Plötsligt blev de till detsamma som självaste exiliranierna. Istället för att visa sannt islamiskt betéende uppträdde de våldsamt och vart hämndlystna. De blev våldsbenägna av fel anledning och ångrade sig inte ens efteråt för slutsatsen att det var ett fel i stundens hetta att dras.

Plötsligt kände jag mig som en främling, jag stod varken med de hatiska islamofoberna utanför moskén eller med de förvridna anletena i moskén. Där fanns en liten grupp av muslimer som försvarade inkräktaren, inte för att de godkände hans drag, utan för att muslimernas reaktion var fel, något oislamiskt. mycket mer passande vore det isådanfall att lämna inkräktaren och bege sig ut tillsammans för att slåss mot den större skaran väntandes ute i kylan. Man fick mångna arga blickar mot sig efter att ha anslutit sig till den försvarande delen, men de blickarna kändes inte alls modfällande, istället kände man sig relativt nöjd över sin handling. Prisad vare Allah, vore bättre om jag misshandlades av mina egna bröder än att en utifrån tilläts skadas för ett fel han begått. Firade man den islamiska republiken så har ledarskapet alltid varit likasinnade om islamiskt uppförande (adab al-islamiyyah), sättet för en muslim att beté sig och inte beté sig.

Jag förstår honom, men inte de.

I boken Qurrar al-Hekam, ett samlingsverk av återberättelser, volym 1 sida 196 finner man följande.

- Den mest hjälplöse är den som är hjälplös när det handlar om att reformera sig själv, sade Imam Ali, Mästaren över de självbehärskade.

Tidigare den kvällen hade en irakisk medbroder som har barn och befinner sig någonstans i 40-års åldern misshandlats av de antidemokratiska exiliranierna vilket begicks obarmhärtigt. Vad var det då för skillnad mellan de muslimska bröder som ville begå våldsdåd mot inkräktaren och den aggressiva skaran utanför i kylan som skadade vår medbroder?

Där insåg jag hur mycket vi muslimer har att bygga upp oss själva innan vi en vacker dag kan bege oss ut till våra blodstörstiga fiender för att bemöta de med ren islamisk anda. Alla våldsbenägna den kvällen blottade sina tydliga brister inför mina ögon. Jag såg de.

Gott & Blandat

Seende — Sat, 13 Feb 2010 00:49:05 +0000

I Guds namn, komplotternas Avvisare

Den 31 årsdagen för den islamiska revolutionen gick som smort i självaste Iran, däremot kan det ej påstås ha varit lika enkelt här i Sverige. Polismyndigheten här i Sverige har fått rycka ut tre hela ggr gällande 31 årsdagen. Tidigare på dagen den 11 februari, vid 12 tiden, fick de stå utanför den iranska ambassaden och beskydda iranierna mot Iran-exilerade antidemokratiska medlemmar från diverse organisationer vilket skall ha pågått ända till 15:00. Däri skall det enligt en intervjuad exiliranier ha arresterats omkring 60 personer som enligt en intervjuad svensk polis skall ha varit våldsbenägna och ofredliga. Bl a. skall en antidemokratisk iranier ha gripits för våldsamt motstånd och brott mot knivlagen. Ännu en annan skall ha gripits och häktats för att ha träffat en polisman i ansiktet med ett isblock därav för våld mot tjänsteman. Det uppskattas att ha varit omkring 200 demonstranter på plats utanför ambassaden i Lidingö. Vid 16-tiden skall omkring 1000 ha samlats och orsakat besvärligheter för polisen till 19:00 och från 19:00 ända till 22:00 befann sig en församling på ca 150 personer vid Järfälla i protest mot muslimernas firande av den islamiska revolutionsdagen. Där greps en för misshandel på en äldre muslim vilket bekräftas av självaste polismyndigheten på deras egna nyhetsinlägg om gårdagen.

Den nätverksbaserade motståndsgruppen Iranian Cyber Army har underrättat om de komplottmakande sajter som nyligen hackats:

kaleme.com
rahesabz.net
kaleme.org
tahavolesabz.com

Må deras ockupationer mot dessa fiender öka drastiskt så att muslimer inte bara regerar på territoriell självständighet bara i den jordiska världen utan även i den digitala världen�

- Må Gud föröka USAs hat mot oss och må de dö av hatet, sade martyren och rättslärden Shahid Dr Beheshti.

Då svensk media är korrumperad i och med den sionistiska invasionen på svensk mark rekommenderar jag samtliga att kolla upp era nyheter från e-jihad och mitt egna youtubekonto svensk muslim som hittills har lagt upp följande klipp om revolutionsfirandet i Iran som svensk media begränsar till 10 tusentals eller 100 tusentals:

http://www.youtube.com/watch?v=FkkgEYJhCw8

http://www.youtube.com/watch?v=_rBKT5JzpT0

http://www.youtube.com/watch?v=CdZcp5tg-Sc

Jätte rekommenderat att även kolla upp följande två inlägg:

http://kulturkritikern.blogspot.com/2010/02/det-iranska-folket-tagar-for-fortsatt.html

http://www.nationell.nu/2010/02/11/miljontals-demonstrerade-i-iran/

Revolutionens Slut – 20-21 Bahman

Seende — Thu, 11 Feb 2010 01:13:27 +0000

: En vackert ställd bild på hjärtanas Imam och folkets stånd den 22 bahman

I Guds namn, Förbarmande, Nåderik!

Den Islamiska revolutionen och den 22 bahman var ett explosion av ljus vars reaktion irriterade de vars ögon redan vant sig vid ondskefull mörker. Diverse känsliga regimcentraler hamnade en efter en i folkest händer och kontroll. Klockan 11 påbörjade folket ta över Radio Teheran, landets största och viktigaste radiostation, och vid klockslaget 14:00 hade de full kontroll över den.- Observera! Observera! Denna station, vars röst är det iranska folkets sanna röst, är (nu) revolutionens röst! var det absolut första som hördes från den folkligt övertagna radiostationen. Klockan 17:45 sände Radio Teheran ett tal av hjärtanas Imam, frid vare över honom, där han uppmanade folk till att lugna ner sig och förbli lugna tills vidare.

Torsdagen den 19 bahman

Dagen påbörjades med protester från stora folkhop, vilka i och med uppmaning från hjärtanas Imam visade sitt stöd för herr Bazargan som statsminister, och protesterandet fortsatte under hela dagens gång. Demonstrationen börjades från nio olika områden i omkring Teheran och fortsatte från samtliga håll mot 1Meydan-e Azadi, till den tremendiösa folkskaran anslöt sig även uniformerade konungaförpliktade soldater och mycket av de skanderade sloganerna gick ut på att bjuda in den kunga-övergivna militären till sig med fredliga gester. De gav bl a. blommor till beväpnade soldater och efter vägledning från hjärtanas Imam skanderade 2- Militära medbroder vadan denna broderdråp? – vilket fick tårarna att välla ner för kinderna på de kunga-edsvurna soldaterna vilkas hjärtan också hade förförts av Ledarens charm och folkets kollektiva kärleksförklaring. Genast gavs det order till militären att beskjuta de uniformerade soldater som marscherade i solidaritet med sina syskon vilket resulterade i att folk tog av sig sina skjortor och byxor och bytte kläder med soldaterna. Militären beordrades att beskjuta de soldater vars identiteter röjdes via deras armérakade huvuden vilket orsakade att unga som gamla också rakade av håret på sina huvuden för att vilseleda de beordrade soldaterna.Efter att folk anlände till Meydan-e Azadi från de samtliga nio riktningarna enades de ihop för att sedan höra sammanfattningsprotokollet läsas upp av anordnarna där både shahens andra landsflykt och hjärtanas Imams framtida återkomst hyllades, herr Bazargans tillfälliga statsledarskap manifesterades och samtliga övergivna tidigare kungasvurna verksamheter bjöds till att existera under den tillfälliga regeringen. Vidare ogiltigförklarade slutprotokollet premiärminister Bakhtiars regering då hans ideal inte var i enighet med den folkliga majoritetens. Senare på dagen ställde personal från luftvapnet upp vid landningsbanan för att göra honnör som deras erkännande av hans ledarskap. Bilder på den storslagna händelsen framställdes av nyhetstidningen Keyhan vilka samtliga bekräftades av Imamens kontor. Denna dag var väldigt framgångsrik för den tillfälliga regeringen då hela sju ministerier anslöt sig till de vilket nådde den punkt att premiärminister Bakhtiyar i ett försök att hindra de från att fortsätta gav tomma och ryggradslösa hot om att låta arrestera herr Bazargans kabinettpersonal. Dagen innan hade anhängare till premiärminister Bakhtiyar samlats Amjadiyeh stadion vid shiroudi för att förklara sig som ”försvararna av den essentiella lagen”. De uppskattades att vara omkring fem eller sex tusen.Hjärtanas Imam håller tal för det självbefriade Gudfruktiga folket i Iran

Fredagen den 20 bahman
Denna dag samlades stora folkskaror vid Teherans mest kända universitet, som hade hedrats med titeln 3Teherans Universitet, för att lyssna till ett tal av herr Bazargan. Då universitetet hade en berörande historia med shahens diktatur och brutalitet passade herr Bazargan på och ärade universitetet först och främst.

- Detta universitet har ett särskilt status och upphöjd rang då det efter 28 mordad inte förblev tyst längre. Efter 428 mordad som blev en tid för folklig krigsfront var den enda platsen som, trots att de bl a. utsattes för diverse tråkigheter som fängelsestraff och tortyr ändå, skanderade – Död åt kungen, var detta universitet!

Vidare bad han den avsatte premiärministern herr Bakhtiyar att inte orsaka mer blodspillan och att underkasta sig folkets vilja för den bästa och fredligaste lösningen. Denna dag samlades försvararna av den essentiella lagen” än en gång i Amjadiyeh stadion, men denna gång tog de sig ut på 5Roselett gatan(shahid mofatteh) för att utveckla sitt protesterande. En annan grupp som kallade sig för ”Byborna av den essentiella lagens försvarare” tog sig dit och slogs med Bakhtiyar-anhängarna, det hela nådde till en punkt att visa områden i staden sattes i flammor. Då den 20 bahman förväntades enbart vara en dag av firande förväntade ingen sig en sådan kaotisk dag men dagen nådde sin kvällstid och öndå var kaoset igång. Den kvällen samlades de högt uppsatta inom Artesh för att titta på ett tal som skulle hållas av hjärtanas Imam. Då Imamen syntes till i tv:n brast de ut i tårar och sände välsignelser över Profeten och hans Hushåll (Salawat).

1. Meydan-e Azadi vilket rent av översätts till Frihetstorget där Meydan står för torg och Azadi står för frihet.

2. Baradar-e arteshi chera baradarkoshi? är hur militära medbroder vadan denna broderdråp.

3. Daneshgah-e Tehran rent av Teherans universitet är huvudstaden Teherans största och mest aktiva universitet.

4. Den ödesdigra dag då USA och England tillsammans begick en statskupp mot socialistpremiär ministern Dr Mohammad Mosaddeq för att lägga Mohammad Reza Pahlavi i makten som Irans konung då den sista shahen hade lovats makt av den judiske Kashanbon Morad Aryeh.

5. Shahid Mofatteh gatan hette Roselett gatan under shahens tid.

Basij En Kärlekens Skola – Del 1 – Historia

Seende — Tue, 09 Feb 2010 01:03:23 +0000

I Guds namn

De behövandes förälskade soldater i marsch mot den heliga döden för hjärtanas Imam och nationens säkerhet och religionens seger

: ”Ett samhälle bestående utav 20 miljoner unga själar borde även bestå utav 20 miljoner beväpnade (frihetskämpar) och 20 miljoner aktiva medlemmar i dess militära gren, och det samhället skulle aldrig kunna besegras” och skulle vara explosiv mot komplotter och utlandsattacker, och i deras förälskelse til andligheten och nationen kunde de samlas under Basij – kärlekens skola!

Den 26 November 1979, 5 Azar 1358, Satte den ännu ej valda nationsledaren Imam Seyyed Ruhollah Mousavi Khomeini igång en fullt folklig rörelse vid namn Basij, som rent av betyder ”Kollektiv”, och kom att bestå utav tiotusentals unga män och kvinnor vars enda personer endast hade för avsikt att tjäna Gud genom att lyda Imamen och försvara nationen.

I dess begynnelse hade påbörjandet av Basij-rörelsen (Sazman-e Basij) tre grundsyften.

1) Att försvara nationen mot utländska fiender.
2) Att försvara juristens styre (Velayat-e Faqih) mot anti-revolutionära inbördeskupper.
3) Att hjälpa samhället i sin utveckling i samtliga aspekter.

Då Iran, i och med öppna rättegångar mot 1taghuten shahs polisiära styrkor och statsmän avrättade många vars händer besudlats av för tjock blod för att kunna benådas lämnades landet oerfaren i militärstyrka. Imam Khomeini tillverkade 2Sepah och 3Komite i syfte att bygga upp landets militära säkerhet respektive statsorganiserade underrättelsebyrå, den erfarenhet och kunskap som saknades ersattes med religiös övertygelse och total självuppoffring. Vid sidan om påbörjade han även Basij-rörelsen för att intensifiera nationens försvarsberedskap. I början fick Basij-rörelsen bistå med hjälp till tidigare nämnda Sepah och Komite medan 4Artesh fick kvarstå med topp-officerare och erfarna stridssoldater av vilka vissa tvingades godkänna folkets oförhindrade vilja medan andra anslöt sig till den islamiska republiken med nöje.

Eftersom shahen hade många fiender som ansåg sig inneha rätten till styret blev det en explosion av våldsdåd på Irans gator mot regeringsmän som civilbefolkning då de diverse militära rörelserna förklarade krig mot den folkligt nyvalda staten direkt efter revolutionen varibland den notoriska 5MKO-rörelsen. Basij användes då som ett försvarsvapen mot terroristcellerna och landsförrädarna.

Knappt ett år efter revolutionens grundcredon manifesterats ockuperade den 6Ba’athstyrda Irak delar av södra Iran för därmed försöka sig på att ta över hela den iranska nationen. Då Iran varken hade någon vidare militärstyrka eller något avancerat eller resursfullt vapenförråd lämnades tordes de ockuperade områdena vara utför i och med 7saddamisterna begick hänsynslösa våldsdåd och otäcka våldtäkter. Stora mängder frivilliga ur Basij-rörelsen skickades dit där bland annat operationer som al-Qods, Hasr-e Abadan, Fath ol-Mobin, Samen ol-A’emme va’l-Fajr-e 8 och Karbalaye 5 upprättades för att befria Khorramshahr och närliggande områden som gränsade till Irak. Den hänsynslösa invasionen och nationsvåldtäkten som Irak under Saddam Hossein begick mot Iran krävde mer än halv miljon liv från bägge håll eftersom ockupationsförsöket ledde till ett iranskt offensiv vars reaktion var ett åttaårigt krig. Vore det ej för basijiernas absoluta självuppoffring skulle Iran ha förgått och inget större motstånd ha funnits mot USrael i dagsläget.

Självaste hjärtanas Imam konstaterade att ”Guds barmhärtighet och välsignelser vare med de behövandes Basij vars stöd till revolutionen är sann och innerlig.”

Basij utvecklades under de svåra tidernas gång och blommade med ledarskap av mystikens och hjärtanas Imam, Ruhollah Khomeini (8Khomeiniten Guds Själ) till att syfta tre storpunkter:;

a) Upprättande av det religiösa folkets nödvändiga förmågor i dess form för grundreglerna i det revolutionära samhället.

b) Försvar av den iranska nationen och dess önskemål efter ett islamiskt statsstyre.

c) Hjälp och bistånd till det nationella landsfolket i första hand, det internationella religionsfolket i andra hand och de frihets- och självständighetssträvande medmänniskorna i tredje hand i företeelse av komplotter, oförväntade händelser och samspråk emellan eliter och ledarskap vid behov.

Mer skall inshaAllah informeras om kärlekens skola och dess utveckling i gott som ont genom tiderna.

1. Översättning: Falsk Gud – Oftast hänvisad till Irans sista konung av shia muslimer då Shah hade gudatitlar.

2. Religiös militärstyrka som fick betalt som shahens Artesh fast som kunde litas på till fullo då det bestods enbart av ”egna”.

3. Underrättelseagentur för att ta itu med landets svåraste och hemligaste frågor.

4. Irans militärstyrka som under shahens era bekämpade det iranska folket men som efter revolutionen bytte sida.

5. En islamokommunistisk militant rörelse vid titel Mojahedin-e Khalq – Persiska vikens heliga kämpar – men som döptes om till Monafeqin – Hycklarna – utav Imam Khomeini efter att ha anslutit sig till ärkefienden Saddam och därmed förrått nationen.

6. Ba’ath – Iraks ba’atistparti vars medlemmar kunde tillhöra vilken religion eller olikhet som helst då de samtliga innerst inne var lojala en enda sak, deras morbida loge.

7. De som under Saddams styre begick våldsdåd och var nöjda med hans tyranni kallades för saddamister.

8. Ruhollah Khomeini – Den islamiska republikens första Ledares för respektive efternamn där Ruhollah översätts till Guds Själ och Khomeini betyder Khomeinit/Khomeinbon då Khomein är en iransk småstad och iet i Khomeini yrkar tillhörande.

Shohada & Martyros Bevittnar Sanningen

Seende — Fri, 05 Feb 2010 01:23:46 +0000

I Guds namn, den Rättvise, den Seende

Vacker bild på en oidentifierad martyr (Shahid-e Gomnam) från Iraks invasion mot Iran

I och med revolutionen i Iran har muslimer däri haft betydligt mycket större möjligheter att uttrycka, för att sedan även vidareutveckla, sina konstnärliga sidor och förmågor i samhället via diverse projekt, inte minst ur underhållningens aspekt.

Projekten går ut på att attrahera sina landsmän till det omaterialistiska livet, den andliga vägen, strävan efter martyrskapets upphöjdhet mm.

En väldigt konstnärlig och poetisk film från den islamiska revolutionens produktioner enligt mitt tycke är Gol-e Shisheyi (Blomma av Glas), vars tårfällande vackra innehåll har undertextats och laddats upp på youtube av den aktiva chilenska revertiten Germanicus24 som är en av de mest hängivna och lojala unga anhängarna till den islamiska republiken på nätet.

Kolla helst på filmen innan ni fortsätter längre ner.

Den söta lilla flickan Roqayyeh som bor i en liten by nära bergstrakten, varest det blir riktigt kallt under vintrarna, är ett väldigt speciellt barn. Hennes far beger sig iväg till den heliga försvarsfronten mot den irakiska invasionen vilket leder till att hon, i hopp om att en dag få träffa sin far igen, dagligen tar sig ut till berggrundsområdena, plockar blommorna där och sedan tar sig till tågrälsen och inväntar #basijiernas och andra frivilliga rörelsers förbipasserande. De andra barnen i byn plockar också sina blommor i väntan, men till skillnad från de som har för avsikt att sälja sina blommor ger hon bort sina gratis till den utvalde under varje tågresa. Samtliga medvetna själar trånar efter hennes val att ge bort sina blommor då varje person som väljs ut av henne strax därefter uppnår martyrskapet. Berättelsen är väldigt djup och handlar om martyrskapet och iraniernas hungriga strävan efter dess himmelska upphöjdhet.

Något väldigt intressant med ordet martyr är faktumet att det kommer från grekiskans ”martyros” vilket rentav betyder ”vittne”. Underligt nog är det samma ordabetydelse i den arabiska lingvistiken, ”shahid” betyder ”vittne”. En person som har uppnått klimax i sin hängivenhet och blivit absolut i sin övertygelse slutar sitt liv genom att i ett förälskat tillstånd bevittna bekräftelsen.

Ordet ”shahid” som härstammar från arabiskan, från den hamitosemitiska eller afroasiatiska språkgruppen, har precis samma betydelse och mening som det grekiska ordet ”martyros” vars språk tillhör den urindoeuropeiska språkgruppen.

Alltså kan deras lingvistiska likheter inte ha något alls med självaste lingvistiken i sig att göra, utan likheterna bör istället i etymologin visa sig ha med religionen och Gudadyrkandet att göra. Det måste nog vara så att Gud genom Sina 124 000 sända Profeter, över de alla vare frid, har lärt ut något så egendomligt som att det att hålla ut i ursvåra situationer eller rentav dö för sin tro och hängivenhet gentemot sin Skapare är detsamma som att vara ett sannerligt vittne – martyros – shahid.

Om de heliga krigare vars martyrskap godkänns av Gud säger Han Själv följande:

Och säg inte om de som stupar (i strid) för Guds sak: ”De är döda.” Nej, de lever, fastän ni inte är medvetna om detta. (2:154)
Och betrakta inte de som fallit i kampen för Guds sak som döda. Nej, de lever (och) Gud sörjer för dem. (3:169)

Vad det egentligen innebär med liv och att leva förklaras väldigt klart och tydligt av martyr Motahhari.

Skräckfilmen Martyrs som finns på nätet i del 1 och 2 introducerar ett rätt så absurt synsätt i filosofin mellan martyrskap och bevittnande. Fastän jag själv inte är en för känslig person lyckades den rubba mitt annars väldigt lugna sinnestillstånd. Därmed varnas samtliga känsliga tittare.

# Basij är en religiös rörelse vars medlemmar anses vara ”Guds tillgivna i total hängivenhet” (Mokhlasane Mokhlase Khoda). Rörelsen startades under den irakiska invasionen mot Iran vars våldtäckt investerades av en mångfaldig skara starka nationer i både Väst och Öst. Under en tid då den större skaran av Irans erfarna eliter antingen flydde landet som Shahen eller avrättades för sina orätt mot det iranska folket lämnades Iran med brutna armar och ben, varför Saddam med USAs hjälp beslöt sig för att försöka ta över Iran en gång för alla. Det hela exploderade i resultat på alla de unga, små och gamla som i sin kärlek till Gud, religionen och nationen sprang på de amerikatillverkade minorna som irakierna hade installerat på iransk mark. Beväpnade med gafflar, stenar, pinnar och ibland även med bara knytnävar sprang de mot de irakiska måltavlorna tills de slängde ut varje invaderare ur sin nation.